Den 25 juli 2024 trädde Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD / CS3D) i kraft för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och miljön genom att kräva att företag visar tillbörlig aktsamhet i sin verksamhet och värdekedjor. Senast vid utgången av 2026 ska EU:s medlemsstater ha implementerat CS3D. Direktivet kompletterar det tidigare antagna Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som trädde i kraft i början av 2023 och innebär skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering. Tillsammans utgör direktiven en omfattande ram för hållbarhetsrapportering och företagsansvar inom EU. Under de kommande åren behöver företag förbereda sig för nya och omfattande hållbarhetskrav.

I januari 2023 trädde CSRD i kraft. Direktivet syftar bland annat till att standardisera och öka transparensen av hållbarhetsinformation som företag rapporterar. Med CSRD utökas antalet företag som behöver hållbarhetsrapportera och omfattningen av rapporteringen.

Implementeringen av CSRD sker succesivt från och med 2025 till och med 2029 och gäller för noterade stora företag, stora företag, noterade små och medelstora företag samt vissa icke-europeiska företag sett till antalet anställda och omsättning.

Enligt CSRD ska företag rapportera i enlighet med specifika EU-standarder som täcker miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrningsfrågor. Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen och granskas av en revisor eller annan extern granskare. De höjda kraven på hållbarhetsrapporteringen och den externa granskningen syftar till att minska riskerna för greenwashing.

Företagen behöver bland annat inkludera en beskrivning av sin affärsmodell och strategi i hållbarhetsrapporten, där det framgår vilken hållbarhetspåverkan som uppstår genom företagets affärsverksamhet. Rapporten ska också innehålla tidsbundna mål för hållbarhetsfrågor som företaget har upprättat, samt bolagsledningens roll avseende hållbarhetsfrågor och incitamentsprogram för företagets ledning kopplade till hållbarhetsfrågor. Vidare ska företagets policy för hållbarhetsfrågor redovisas, liksom hur företaget agerar för att inkorporera tillbörlig aktsamhet i verksamheten och värdekedjorna.

CS3D – krav på tillbörlig aktsamhet i företags verksamheter och värdekedjor

CS3D syftar till att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och miljön genom att ställa krav på företag att visa tillbörlig aktsamhet i sin verksamhet och i sina värdekedjor.

CS3D omfattar tre grupper av företag inom EU, med specifika datum för när reglerna börjar gälla:

• företag med fler än 5 000 anställda och en global omsättning på över 1 500 miljoner euro från räkenskapsåret 2027,
• företag med fler än 3 000 anställda och en global omsättning på över 900 miljoner euro från räkenskapsåret 2028, och
• företag med fler än 1 000 anställda och en global omsättning på över 450 miljoner euro och samtliga andra företag som omfattas av direktivet från räkenskapsåret 2029.

Direktivet gäller även för bolag från tredjeland vars omsättning inom EU når upp till tröskelvärdena. Företag som omfattas av CS3D måste bland annat upprätta en policy för tillbörlig aktsamhet, identifiera och hantera negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljön, samt inrätta ett klagomålsförfarande. 

Företagen måste även övervaka och offentliggöra information om sina åtgärder. Små och medelstora företag omfattas inte direkt av CS3D, men kan påverkas indirekt om de är en del av värdekedjan för företag som omfattas av direktivet. Företag som inte efterlever direktivet kan komma att sanktioneras.

Kommersiella avtal ur ett hållbarhetsperspektiv

Ett led i att visa tillbörlig aktsamhet och bedriva en hållbar affärsverksamhet är att säkerställa att de avtal som ingås inkluderar hållbarhetsfrågor och på så vis hanterar negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljön. Tillbörlig aktsamhet ska genomsyra hela verksamheten, men det är kanske framför allt i kund- och leverantörsavtal som hållbarhetsfrågor aktualiseras och kräver inkorporering i respektive avtal. 

Redovisningskrav kopplade till värdekedjan innebär att företag framöver behöver ha en strategi för leverantörsrelationer och avtalsprocesser, samt inkludera moraliska, sociala och miljörelaterade aspekter i sin utvärdering vid val av motpart och i avtalsförhandlingen i övrigt. Det räcker sällan att enbart hänvisa till en inkorporerad uppförandekod (En. Code of Conduct), utan för att visa tillbörlig aktsamhet behövs strukturerade processer där specifika hållbarhetsfrågor regleras i det aktuella avtalet.