Att skapa en god arbetsmiljö där risker för ohälsa och olycksfall förebyggs är inte bara arbetsgivarens skyldighet utan även en förutsättning för att attrahera och behålla personal. Arbetsmiljöfrågor måste därför finnas med när man som arbetsgivare planerar verksamheten och bedriver det dagliga arbetet. Även om ett välstrukturerat arbetsmiljöarbete kräver insatser i form av både tid och pengar, är det en investering som lönar sig i längden.
En god och säker arbetsmiljö ökar chanserna för att personalen trivs och stannar längre i företaget. Det innebär också att risken för att de anställda utsätts för olyckor och ohälsa i form av till exempel depression och utbrändhet minskar, vilket inte bara är bra för den enskilde arbetstagaren utan även reducerar företagets kostnader för sjukfrånvaro, rehabilitering och personalomsättning. Därutöver bidrar arbetsmiljöarbetet till att minska företagets kostnader vid kvalitetsbrister som uppkommer till följd av bristande arbetsmiljö.
Vilka utmaningar ser ni hos arbetsgivare just nu?
”Digitaliseringen av arbetslivet skapar nya möjligheter att kombinera familj och karriär. Den andra sidan av myntet är ohälsosam stress på grund av obegränsad tillgänglighet och lösa gränser mellan arbete och fritid.
Det finns bra digitala verktyg på marknaden som syftar till att förbättra arbetet och motverka digital stress. Det avgörande är ändå att arbetsgivare tydliggör vad som förväntas av sina anställda, till exempel genom en tillgänglighetspolicy.”
Thomas Ogard, Advokat och partner
Vilka förändringar ser ni framöver som arbetsgivare behöver bevaka samt agera på?
”2017 kom det som i folkmun kallas Visselblåsarlagen. Kortfattat innebär den att personer ska ha möjlighet att larma om interna oegentligheter, till exempelvis korruption och sexuella trakasserier.
I dagarna kom förslaget (lagrådsremiss) om svensk lag som skall implementera ett EU-direktiv om utökat skydd till att omfatta fler personer och situationer i företaget. Fler skall skyddat kunna vissla om mer. Krav kommer finnas på att bolagen inrättar rapporteringskanaler.
Man behöver också ge återkoppling till den som visslat samt utreda på ett adekvat sätt. Samtidigt är fördelarna många för den som har en bra infrastruktur för att ta emot rapporter om oegentligheter eftersom man då får möjlighet att hantera och agera på det internt.
Det du behöver ta ställning till nu är:
- Vad vill ni få ut av en visselblåsarfunktion och vilka krav kommer med den nya lagen?
- Vilken typ av rapporteringsfunktion passar er organisation?
- Vem är oberoende nog i förhållande till er egna organisation att ansvara för, och hantera, inkomna ärenden?”
Ebba Walberg Snygg, Advokat och partner
”Vi tillbringar mycket tid på arbetet, men också familjelivet är viktigt för mångas livskvalitet. För att underlätta att kombinera yrkes- och familjeliv har EU beslutat om det så kallade Balansdirektivet, som bland annat inför en möjlighet för småbarnsföräldrar och anhörigvårdare att av omsorgsskäl begära flexibla arbetsformer.
Begäran kan exempelvis avse ökat distansarbete eller en flexiblare arbetstidsförläggning. En arbetsgivare ska kunna neka en sådan begäran, men ett avslag ska sakligt motiveras. Det svenska implementeringsarbetet har påbörjats, och reglerna föreslås träda i kraft i augusti 2022.
Flexiblare arbetsformer ligger i tidsandan, där pandemin visat att sådana är fullt möjliga på många arbetsplatser. Reglerna kan även förväntas förenkla livspusslet för många medarbetare, vilket i förlängningen minskar stress och förbättrar medarbetarnas välmående, och bidrar på så vis till en god arbetsmiljö.”
John Lundberg, Biträdande jurist
