Byggandets Kontraktskommitté (BKK) har presenterat förslag till nya standardavtal, AB 25 och ABPU 25, som är tänkta att ersätta de nuvarande AB 04 och ABT 06. Dessa förslag är nu ute på remiss och erbjuder en rad förändringar, särskilt inom området för tvistelösning. I denna artikel fokuserar vi på de nya tvistelösningsreglerna i AB 25 och ABPU 25, som syftar till att effektivisera och förbättra hanteringen av tvister inom bygg- och anläggningssektorn.

Nya standardavtal på remiss

Byggandets Kontraktskommitté (”BKK”) har lämnat förslag till nya standardavtal som ska ersätta AB 04 och ABT 06. AB 04 föreslås ersättas av AB 25 (Allmänna Bestämmelser om utförandeentreprenad avseende bygg-, anläggnings- och installationsarbeten). ABT 06 föreslås ersättas av ABPU 25 (Allmänna Bestämmelser för projekterings- och utförandeentreprenad avseende bygg-, anläggnings- och installationsarbeten). Du kan läsa förslagen till de nya standardavtalen ABT 06 och ABPU 25 här.

Förslagen ligger ute för remiss, fram till och med den 28 februari 2025 kan den som vill lämna synpunkter på förslagen. BKK beräknar att de nya standardavtalen kan vara färdiga sommaren 2025. 

Målsättning med revideringen

Syftet med revideringsarbetet har bl.a. varit att åstadkomma sammanhållna bestämmelser som ska:

• främja sund konkurrens, hög produktivitet, innovation, kvalitet och kostnadseffektivitet i byggprocessen;
• främja samarbete, effektiv kommunikation och lojalitet; 
• vara i samklang med obligationsrätten med beaktande av entreprenadrättens särdrag;
• vara transparenta och förutsebara samt ha hög kvalitet;
• vara användarvänliga, ha en optimal riskfördelning samt sänka transaktionskostnaderna. 

Tvistelösning i AB 25 och ABPU 25

I denna artikel kommer vid att uppehålla oss kring tvistelösningsreglerna i AB 25 kap. 11. Förutom att reglerna om tvistelösning har blivit betydligt fler än i AB 04 har det tillkommit flera förändringar och nyheter. Nedan redogörs för några av huvuddragen i tvistelösningsreglerna i AB 25 som även återfinns i ABPU 25. 

Tvistetrappa

Det kan noteras att möjligheten att lösa tvistigheter genom en överbesiktning tagits bort i förslaget till AB 25. En nyhet i AB 25 är i stället att det har införts en tvistetrappa, dvs. en ordning för konfliktlösning. Utgångspunkten är att parterna i första hand ska försöka lösa oenigheter genom diskussioner i projektet mellan närmast berörda behöriga personer. 

Kan enighet inte uppnås genom diskussionerna kan part påkalla överläggning mellan parternas ombud. Ombuden ska försöka att lösa oenigheten utan dröjsmål. 

Om ombuden inte kan lösa frågan kan tvisten hänskjutas till avgörande genom förenklad tvistelösning eller allmän domstol respektive skiljeförfarande. De två sistnämnda beroende på det omtvistade beloppets storlek. Sådant hänskjutande kan ske utan överläggning mellan ombuden om det gått mer än tio dagar från påkallande av överläggningen eller om det finns särskilda skäl att avstå från överläggning.

Genom den införda tvistetrappan förväntas parterna således att i större utsträckning försöka lösa tvister genom förhandlingar på lägsta möjliga nivå i projektet. Rättsliga åtgärder bör endast vidtas om det är absolut nödvändigt. Detta återspeglar en förhoppning om att tvister kan lösas utan inblandning av rättsliga aktörer och om en ökad kommunikation mellan parterna. För att tvistetrappan ska få avsedd effekt krävs en välvilja hos parterna att medverka i förfarandet och att parterna inte på ett tydligt sätt positionerat sig processuellt. 

Förenklad tvistelösning

Förenklad tvistelösning är tänkt att vara en snabb och effektiv lösning på tvisten jämfört med tvistelösning i domstol och skiljenämnd. Förfarandet är i sig ingen nyhet i standardavtalen men bestämmelserna om förenklad tvistelösning har blivit betydligt fler och mer detaljerade i AB 25. Vid förenklad tvistelösning avgörs tvisten av en skiljeperson. Skiljepersonen utses av parterna gemensamt och kommer parterna inte överens har det intagits bestämmelser i AB 25 om att BKK, på ansökan av part, kan utse skiljeperson. I AB 25 ges parterna en ensidig rätt att påkalla förenklad tvistelösning. 

Förfarandet inleds med ett förberedande sammanträde. Det har även införts bestämmelser om möjlighet att hålla muntlig förhandling, förhör och syn. Skiljepersonen ska meddela avgörande i tvisten inom tio dagar efter att förfarandet avslutats men tiden kan förlängas om det finns särskilda skäl. Detta ska jämföras med att skiljepersonen enligt bestämmelser i AB 04 har fyra veckor på sig att meddela ett avgörande efter att denne mottagit de handlingarna som parterna vill åberopa. 

Skiljepersonens avgörande

Skiljepersonens avgörande ska ses som ett klargörande av avtalet. Avgörandet är bindande för parterna fram till dess att domstol eller skiljenämnd i intermistiskt eller slutligt avgörande bestämt att skyldighet att följa beslutet inte längre finns. Likt vad som följer av AB 04 måste den part som inte är nöjd med skiljepersonens avgörande anmäla missnöje. Även om skiljepersonens beslut avtalsmässigt kan binda parterna ger regleringen upphov till frågor om vilket rättsverkan ett sådant beslut har, en fråga som har diskuterats även avseende nuvarande reglering om förenklad tvistelösning i AB 04. Det är också oklart i vilken utsträckning en domstol kan fatta ett interimistiskt beslut om parternas skyldighet att följa avgörandet från det förenklade förfarandet. En förhoppning är således att remissförfarandet och de slutliga avtalsförslagen kan bringa klarhet i dessa frågor. 

BKK:s regler för förenklad tvistelösning

Reglerna om tvistelösning i AB 25 har vidare kompletterats med särskilda regler för förfarandet, BKK:s Regler för förenklad tvistelösning. Reglerna har många beröringspunkter med SCC Skiljedomsinstituts Skiljedomsregler, även om BKK:s regelverk innehåller betydligt färre bestämmelser. Reglerna är inte heller tvingande för parterna och BKK synes därmed ha lämnat förfarandet mer öppet för parterna eller skiljepersonen att utforma.  

Det förenklade tvistelösningsförfarandet i AB 25 börjar mer likna ett mini-skiljeförande där BKK:s roll kan påminna om ett skiljedomsinstitut. Det kan vara en utmanade roll att fylla och det kommer att bli intressant att följa utvecklingen av förfarandet. Eftersom BKK:s regelverk inte är tvingande för parterna är det dock möjligt att branschen väljer att avtala bort BKK:s tvistelösningsmodell, på samma sätt som det förenklade förfarande i AB 04 inte sällan avtalas bort av parterna. Frågan är således om det mer reglerade förfarandet i AB 25 kommer att få ett större genomslag än tidigare regler. 

Förhöjd beloppsgräns för tvistelösning i allmän domstol

I AB 25 höjs också gränsen för när en tvist ska avgöras genom skiljedom i stället för att prövas i allmän domstol. Om en tvist inte slutligen avgjorts genom förenklad tvistelösning ska den avgöras av allmän domstol om det omtvistade beloppet uppenbarligen inte överstiger 500 prisbasbelopp, dvs. närmare 30 miljoner kronor för år 2025. Om beloppet överstiger 500 prisbasbelopp ska tvisten i stället avgöras genom skiljedom enligt lagen (1999:116) om skiljeförande, om parterna inte avtalar om annat. I AB 04 är gränsvärdet mellan allmän domstol och skiljeförfarande 150 prisbasbelopp.

Konsekvenser av den förhöjda beloppsgränsen

Det har således skett en markant höjning av den beloppsgräns som avgör när entreprenadtvister kan avgöras genom skiljedom. Förändringen kan medföra att fler tvister avgörs i allmän domstol vilket på sikt kan leda till att det utvecklas en mer omfattande domstolspraxis inom entreprenadrätten. Domstolsavgöranden är till skillnad från skiljedomar offentliga. Ett ökat antal avgöranden från domstolar bidrar därmed till en utveckling av praxis och klargörande av rättsfrågor inom området. 

Även om det vore välkommet med en sådan utveckling inom entreprenadrätten, vars domstolspraxis jämförelsevis är mer begränsad än inom andra rättsområden, kan det finnas skäl till viss tveksamhet gällande ändringens genomslagskraft. Det beror framför allt på att parterna enligt nuvarande standardavtal inte sällan avtalar bort beloppsgränsen i AB 04. Att detta partsbruk skulle leva vidare även med AB 25 är således inte otänkbart.

Med tanke på att domstolsprocesser i allmän domstol är långvariga och att ett avgörande i första instans kan ta flera år är det också tveksamt om höjningen av gränsbeloppet ligger i linje med det uttalade syftet med föreslagna ändringar, dvs. att åstadkomma ett snabbt och effektivt förfarande för att lösa entreprenadtvister. 

Arbete med remissvar

Moll Wendén följer arbetet med framtagande av nya AB 25 och ABPU 25 och kommer att fortsätta analysera avtalsförslagen i syfte att sammanställa ett remissvar till BKK. Vi uppmuntrar branschens aktörer att tillvarata möjligheten att utveckla standardavtalen. 

Har du några frågor eller funderingar kring de nya standardavtalen eller hur de kan påverka er verksamhet är du varmt välkommen att höra av dig till oss.