Regeringen har beslutat att ge Cementa tillstånd att bryta kalk i Slite på Gotland till den 31 december 2022. Det är idag känt att beslutet har överklagats och att inhibition har begärts. Med denna bakgrund är det oklart i vilken utsträckning en eventuell brist på cement kan ses som en oförutsedd händelse under det kommande året. Det är därför viktigt att tänka på eventuella följder för era byggprojekt redan när avtalet skrivs.

Den 18 november 2021 beslutade regeringen att ge Cementa tillstånd till fortsatt täktverksamhet i Slite på Gotland. Beslutet innebär att Cementa får fortsätta bryta kalk till och med den 31 december 2022 och regeringens förhoppning är att beslutet innebär att allvarliga samhällskonsekvenser för bland annat byggindustrin undviks på kort sikt. 

Risk för akut cementbrist om regeringens beslut inhiberas eller upphävs

Föreningen Urbergsgruppen har begärt rättsprövning av regeringens beslut hos Högsta förvaltningsdomstolen och samtidigt begärt att beslutet inhiberas. Om beslutet inhiberas kan beslutet inte tillämpas förrän domstol fattat beslut i rättsprövningsfrågan och om föreningen har slutlig framgång med sin talan kan regeringens beslut komma att upphävas. 

Det sagda medför naturligtvis osäkerhet på kort sikt med hänsyn till att regeringens beslut kan komma att inhiberas och/eller upphävas, men även om regeringens beslut inte inhiberas och står sig vid den rättsliga prövningen så kvarstår osäkerheten kring vad som händer när tillståndet löper ut om ett år. 

Branschorganisationen Byggföretagen förutspår ett akut byggstopp om Cementa tvingas avbryta sin produktion i Slite, något som skulle drabba både entreprenörer och beställare hårt. Entreprenörer och beställare har därför en betydande risk att hantera i de avtal som ingås under det kommande året. 

Komplettera standardavtalen med förtydligande 

Parterna bör redan i entreprenadavtalet enas om hur risken ska fördelas och vad som ska gälla mellan parterna om det uppstår en brist på tillgång till cement eller skenande priser. Parterna bör bland annat reglera entreprenörens rätt till tidsförlängning och tillkommande ersättning samt möjligheten för parterna att säga upp avtalet vid allt för långtgående konsekvenser. 

Standardavtalen AB 04 och ABT 06 innehåller visserligen viss reglering av oförutsedda händelser som påverkar entreprenaden men med hänsyn till den betydande osäkerhet som råder kan det vara svårt att med tillämpning av standardavtalens regler avgöra vad som är ”oförutsebart” och vilka konsekvenser parterna borde räknat med vid tidpunkten för avtalets ingående. 

Det är därför klokt att i de enskilda entreprenadavtalen komplettera standardavtalen med ett förtydligande av vilka följder av cementkrisen som ska anses beaktade i anbudet och vad som ska anses oförutsebart. Parterna bör även enas om hur stora förseningar och kostnadsökningar entreprenören ska tåla innan entreprenören har rätt till kompensation och vilka konsekvenser som kan ge parterna rätt att frånträda avtalet.