Polisen har uppskattat att den kriminella ekonomin årligen omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor. Även om den överväldigande majoriteten av aktörer i välfärdssektorn är seriösa finns det en liten andel som orsakar stor skada.
Välfärdsbrottslighet (ibland även kallad systemhotande brottslighet) är ett växande problem som utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Brott mot välfärdssystemen riskerar att minska tilliten till samhället och dess institutioner. Ett av regeringens fokusområden de senaste åren har därför varit att försöka komma till rätta med välfärdsbrottsligheten, något som även synliggörs i kommande lagändringar och utredningar. Nedan listas några kommande åtgärder inom vård- och omsorgsområdet att hålla koll på.
Stärkt kontroll över tandvårdssektorn
Trenden de senaste åren går mot att allt fler verksamheter omfattas av tillståndsplikt från IVO. Sedan år 2024 krävs det till exempel tillstånd från IVO för att bedriva skyddat boende. Den 1 januari 2026 införs nya regler om att tillståndsplikt ska gälla även för privata tandvårdsgivare (övergångsbestämmelser gäller). Syftet är bland annat att få bättre kontroll och kunna stänga ute oseriösa aktörer, vilket anses stärka patientsäkerheten. Vidare får IVO möjlighet att återkalla tillstånd vid allvarliga brister i verksamheten. Verksamhet som bedrivs utan tillstånd kan förbjudas och det blir också straffbart att bedriva sådan verksamhet.
Skarpare verktyg till IVO
IVO kommer från den 1 januari 2026 att ges utökade möjligheter att ingripa mot verksamheter som inte uppfyller lagstiftningens krav. IVO ska bland annat ges möjlighet att besluta om sanktionsavgift om en verksamhet har brutit mot villkor i tillståndet (5 000–500 000 kronor) eller om verksamheten har anställt personer utan erforderlig registerkontroll i de fall sådan kontroll krävs (100 000 kronor per överträdelse). Ett straffansvar för den som fortsätter att bedriva en verksamhet i strid med ett förbud enligt LSS införs också, i likhet med vad som redan finns enligt SoL. Vidare förtydligas det i lag att lämplighetsprövningen även ska omfatta den juridiska personen och inte endast dess företrädare.
Åtgärder inom omsorgsmarknaden
Regeringen har gett en särskild utredare (chefsrådmannen Emma Regnér) i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker IVO:s och kommunernas möjligheter att motverka oseriösa och kriminella utförare inom omsorgsmarknaden (dir. 2025:90). Utredaren ska bland annat:
• analysera och ta ställning till om det behövs skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet och om tillstånd ska kunna återkallas i fler situationer,
• ta ställning till vilka ytterligare uppgifter IVO behöver för en mer effektiv tillsyn och tillståndsprövning och föreslå hur IVO ska kunna ta del av uppgifter från misstankeregister på ett ändamålsenligt sätt,
• analysera och ta ställning till om det finns behov av straffskärpningar för den som bedriver verksamhet enligt SoL eller LSS utan tillstånd eller i strid med ett förbud,
• ta ställning till vilka ytterligare uppgifter kommuner behöver för att underlätta en effektiv kontroll av utförare som upphandlas eller ingår i valfrihetssystem (såväl före som efter tilldelning).
Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027.
Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans
I syfte att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet har en särskild utredare (Thomas Falk, nationell samordnare mot organiserad brottslighet, Försäkringskassan) fått i uppdrag att lämna förslag gällande personlig assistans (dir. 2025:40). Utredaren ska bland annat:
• analysera och föreslå en ny ordning för uppföljning av beviljad assistansersättning,
• analysera och vid behov föreslå utökade möjligheter att ändra beslut som är oriktiga på grund av fusk eller andra oegentligheter,
• analysera vilka för- och nackdelar en reglering av möjligheten till anhörigassistans kan medföra och vid behov föreslå lämplig reglering av anhörigassistans.
Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.
Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att senast den 15 april 2026 kartlägga förekomsten av rekrytering till kriminella nätverk bland personer som får stöd enligt LSS.
Det är av vikt att komma till rätta med den växande välfärdsbrottsligheten, vilket nog de flesta kan skriva under på. Det är en liten andel av de som är verksamma inom välfärden som ägnar sig åt välfärdsbrottslighet, men de orsakar stora skador – såväl ekonomiskt som förtroendemässigt. En klar majoritet av alla vård- och omsorgsaktörer är seriösa och vill göra rätt för sig. Det gäller därför att IVO får verktyg som gör att det går att komma åt den minoritet som ägnar sig åt välfärdsbrottslighet och att myndigheten använder dessa verktyg på ett proportionerligt sätt så att inte rättssäkerheten och grundläggande förvaltningsrättsliga principer sätts ur spel.
Moll Wendén Advokatbyrå har lång erfarenhet av att arbeta med vård- och omsorgsfrågor. Vi håller oss ständigt uppdaterade om de senaste lagändringarna och förslagen. Hör gärna av er vid frågor!