Offentlig upphandling står inför ett skifte. EU:s ökade krav på hållbarhet och regeringens insatser mot välfärdsbrottslighet formar förutsättningarna för både leverantörer och upphandlande myndigheter. Här är de viktigaste förändringarna – och vad de innebär i praktiken.
EU-direktiv som förändrar spelplanen
I juli 2024 trädde EU:s nya hållbarhetsdirektiv i kraft: Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Syftet är tydligt – företag ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljöpåverkan, inte bara i den egna verksamheten utan också i leverantörsled och värdekedjor.
Direktivet gäller visserligen endast större företag (över 1 000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning), men påverkan väntas sprida sig även till mindre bolag som levererar till dessa. Och även om det ännu inte finns svenska lagförslag kopplade till upphandling, kan myndigheter redan nu börja ställa krav i linje med direktivet.
Vad innebär det i praktiken?
Företag som omfattas av CSDDD ska bland annat:
- Integrera hållbarhetsrisker i policyer och strategier
- Kartlägga påverkan i hela värdekedjan
- Förebygga och hantera negativa effekter
- Införa klagomålsmekanismer för exempelvis arbetstagare och lokalsamhällen
- Utvärdera och rapportera sitt hållbarhetsarbete löpande
CSDDD kompletterar det tidigare direktivet CSRD, som successivt införs för att stärka företags hållbarhetsrapportering – även för vissa små och medelstora noterade bolag från 2026.
Sammantaget innebär direktiven ett tydligt skifte: större krav på ansvar – och större möjlighet för upphandlande myndigheter att följa upp.
Välfärdsbrottslighet i fokus – nya uppdrag för myndigheter
Välfärdsbrottslighet, där oseriösa aktörer utnyttjar välfärdssystemet, är ett växande samhällsproblem. Offentlig upphandling är särskilt utsatt, med sina 900 miljarder kronor i årliga inköp.
Flera initiativ är på gång:
- Konkurrensverket ska under 2025 föreslå nya regler mot osund konkurrens och ta fram en modell för att kontrollera om leverantörer lever upp till kvalitetskrav.
- Bolagsverket får i uppdrag att utveckla ett IT-system för samordnad registerkontroll, som ska användas av upphandlande myndigheter.
- Ett antal andra myndigheter, bl.a. Upphandlingsmyndigheten, Arbetsmiljöverket och Statens fastighetsverk, har fått tydliga instruktioner att bidra till det brottsförebyggande arbetet.
Det samlade intrycket är tydligt: kampen mot välfärdsbrottslighet kommer att vara ett huvudspår för offentlig upphandling under 2025.
Vad innebär allt detta?
Kravbilden för både leverantörer och upphandlare förändras. Det handlar om ökad kontroll, större ansvar och nya verktyg – särskilt inom hållbarhet och regelefterlevnad.
Vi på Moll Wendén följer utvecklingen noga. Under 2024 har vi visserligen inte sett några vägledande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen, men vi hoppas att 2025 bjuder på klarhet. Det finns 900 miljarder anledningar att göra rätt.
