Regeringen föreslår en ny lag som ger arbetstagare hos underentreprenörer i bygg- och anläggningsbranschen som inte fått sin lön utbetald av arbetsgivaren rätt att kräva löneutbetalning från entreprenörer längre upp i entreprenörskedjan. Lagen föreslås träda ikraft den 1 augusti 2018.
Regeringen överlämnade den 15 februari 2018 en remiss till lagrådet angående entreprenöransvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. Förslaget syftar till att anpassa svensk lag till EU-direktivet om utstationering och skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.
Enligt regeringen bidrar marknadens långa entreprenadkedjor till låg insyn och ökad risk för oseriösa företag längre ner i kedjan. Vidare framhålls att förekomsten av oseriösa företag medför en förhöjd risk för att arbetstagares rättigheter inte tillgodoses och att seriösa företag konkurreras ut. Nuvarande reglering anses inte vara tillräcklig för att motverka detta och behöver enligt regeringen kompletteras med ett system som skapar bättre kontroll i entreprenadkedjorna och som har en preventiv effekt mot oegentligheter i byggbranschen.
Få lönen utbetald av huvudentreprenören
Lagförslaget innebär i huvudsak att en underentreprenörs arbetstagare som inte fått lön från sin arbetsgivare ska kunna vända sig till den entreprenör som anlitat arbetstagarens arbetsgivare (dvs. uppdragsgivaren) och få lönen utbetald. Detta oavsett anledning till att betalningen uteblivit och utan krav på arbetstagarens insatser för att få lönen utbetald av arbetsgivaren. Om varken arbetsgivaren eller uppdragsgivaren betalar har arbetstagaren möjlighet att vända sig till entreprenören som befinner sig högst upp i kedjan under den ursprungliga beställaren (d.v.s. huvudentreprenören).
För aktören som genomför löneutbetalningen uppkommer en regressrätt gentemot arbetsgivaren. Huvudentreprenören ska även kunna kräva ersättning från uppdragsgivaren. För att underlätta arbetstagarens möjlighet att utöva sin rätt har såväl arbetsgivaren som uppdragsgivaren och huvudentreprenören belagts med en skyldighet att på begäran förse arbetstagaren eller dennes arbetstagarorganisation med namn, kontaktuppgifter och organisationsnummer eller motsvarande beträffande övriga aktörer.
Entreprenörsansvaret ökar incitament att utreda
Det föreslagna entreprenöransvaret förväntas öka bygg- och anläggningsföretagens incitament att mer noggrant utreda de underentreprenörer som anlitas och därigenom minska riskerna för oseriösa entreprenörer längre ned i entreprenadkedjorna. Lagförslaget har dock kritiserats av branschaktörer för att bland annat bidra till sämre möjligheter för nya och utländska företag att etablera sig på marknaden.
Detta med hänvisning till att entreprenörer i högre grad väntas anlita väletablerade och beprövade aktörer för att minimera riskerna för lönefordringsanspråk från underentreprenörers arbetstagare. Det har även framhållits att förslaget kommer att medföra ökade byggkostnader när företagen behöver ta höjd för oförutsedda lönefordringar och även i form av förhöjda administrativa kostnader.
Bestämmelserna om entreprenöransvar ska vara tvingande till arbetstagarens fördel med möjlighet till avvikelser genom kollektivavtal under vissa förutsättningar. Reglerna om regressansvar och andra bestämmelser rörande förhållandet entreprenörerna emellan kommer dock att kunna frångås och regleras genom avtal mellan parterna.
Undvik att bli ensamt betalningsansvarig för en underentreprenörs lönekostnader
För att inte bli sittande med Svarte Petter, det vill säga bli ensamt betalningsansvarig för en underentreprenörs lönekostnader, kan entreprenörsledet avtala om lösningar som minskar denna risk. Exempelvis kan huvudentreprenören i syfte att skapa större kontroll föreskriva att underentreprenörer endast får förekomma i ett eller två led och att alla underentreprenörer ska godkännas av huvudentreprenören för rätt till ersättning för utförda arbeten. Vidare kan huvudentreprenören kräva att underentreprenörerna löpande redovisar löneutbetalningar till anställda som är verksamma i visst projekt för rätt till ersättning för projektet.
Dessutom kan huvudentreprenören klargöra att denne ska hållas skadeslös av underentreprenören för det fall löneanspråk riktas gentemot huvudentreprenören av anställda i underentreprenörsledet. Slutligen kan huvudentreprenörer kräva att underentreprenörerna ställer säkerhet för sina förpliktelser, omfattande betalning av anställdas löner. Ställs sådana krav av en huvudentreprenör bör en underentreprenör ställa motsvarande krav gentemot sina underentreprenörer (back-to-back).
Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018 och ska tillämpas på entreprenadavtal som den ursprungliga beställaren ingått med huvudentreprenören innan detta datum. Lagen ska tillämpas även på utstationerade arbetstagare.
