För den som är verksam inom den offentliga affären finns det ett antal nyheter, utredningar och nya rättsfall att hålla koll på för att vara så upphandlingsklar som möjligt inför 2026 års upphandlingar.
Nya tröskelvärden från och med den 1 januari 2026
Tröskelvärdena justeras vanligtvis vartannat år och den 22 oktober 2025 meddelade EU-kommissionen nya tröskelvärden för åren 2026-2027, se sammanställning nedan. Tröskelvärdena är av betydelse både för upphandlande myndigheter/enheter och för leverantörer, inte minst eftersom upphandlingar under tröskelvärdet kan genomföras enligt det förenklade regelverket i 19 kap. LOU/LUF.
Tröskelvärden år 2026-2027
Statlig utredning mot korruption och tjänstefel
I den statliga utredningen SOU 2025:87 slås det fast att korruption och otillåten påverkan är verktyg för den organiserade brottsligheten att skaffa sig makt och inflytande. Verktygen används t.ex. för att få tag på information eller påverka myndighetsbeslut. Insiderverksamhet och infiltration beskrivs som ett växande problem i offentlig förvaltning och offentlig upphandling pekas ut som ett särskilt riskområde för korruption.
I utredningen föreslår bl.a. att följande ändringar ska träda i kraft den 1 januari 2027. Förslaget har varit ute på remiss och inkomna remissvar bereds nu i Regeringskansliet.
- Korruptionsbrotten samlas i en ny lag.
- Straffansvaret för mutbrott förtydligas och straffskalan skärps.
- Nytt ansvar för oaktsam finansiering av korruptionsbrott införs.
- Ett utvidgat ansvar för missbruk av det offentliga uppdraget införs genom ett nytt brott – missbruk av offentlig ställning.
- Straffskalan för tjänstefel skärps.
Med hänsyn till att värdet för den offentliga affären numera överstiger 1000 miljarder kronor kan det inte nog understrykas hur viktigt det är med myndigheter och leverantörer som aktivt arbetar mot mutor och korruption. Kontakta gärna oss på Moll Wendén om du vill diskutera vilka åtgärder er organisation kan vidta för att motverka korruption.
Praxis från Högsta förvaltningsdomstolen
De senaste åren varit skralt med vägledande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Praxistorkan på upphandlingsområdet från Sveriges högsta instans ser nu äntligen ut att lida mot sitt slut. Detta då EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande i ett mål som sedan tidigare har fått prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Vi kan därför förhoppningsvis under år 2026 se fram emot ett avgörande i följande mål.
- Högsta förvaltningsdomstolen, prövningstillstånd i mål nr 2752-23
Målet avser Polismyndigheten, som under ett ramavtals löptid har kommit överens med en leverantör om att ändra i ersättningsmodellen för att flytta ersättningsmodellens tyngdpunkt från rörliga till fasta priser. Enligt Polismyndigheten skulle kontraktsvärdet inte komma att påverkas. - Högsta förvaltningsdomstolen ska nu ta ställning till om den aktuella ändringen av ersättningsmodellen har ändrat ramavtalets övergripande karaktär eller om ändringen är tillåten enligt undantaget i 17 kap. 9 § LOU för ändringar av mindre värde.
- EU-domstolen har i förhandsavgörande slagit fast att ersättningsmodellen under vissa förutsättningar kan få ändras utan att en ny upphandling behöver genomföras, så länge ersättningsmodellens jämvikt förblir oförändrad, t.ex. genom att prisnivåerna också justeras.
- Vi ser fram emot Högsta förvaltningsdomstolens avgörande som kan antas förtydligar rättsläget i fråga om ändringar av mindre värde.
Därutöver har Högsta förvaltningsdomstolen under år 2025 meddelat prövningstillstånd i ytterligare två mål. Mål nr 6278-24 gäller förutsättningar för intern upphandling och mål nr 1017-25 avser frågan om hur huvudföremålet ska bestämmas för ett kontrakt som avser hyra av lokaler i såväl en befintlig byggnad som i en tillbyggnation (som hyresvärden enligt kontraktet ska låta uppföra). Det första målet kommer förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för anskaffningar inom exempelvis en kommunkoncern. Genom det andra målet hoppas vi att Högsta förvaltningsdomstolen tydliggör förutsättningarna för hyresundantagets tillämpning, vilket kan komma att få stor betydelse både för upphandlande myndigheter och fastighetssektorn.