Möjligheterna att ändra upphandlade kontrakt är begränsade. Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen ger efterlängtad vägledning om hur LOU:s ändringsbestämmelser ska tillämpas.
Ändring av upphandlade avtal enligt LOU
För den som är verksam inom den offentliga affären är det väl känt att förutsättningarna för att ändra offentligt upphandlade avtal, både kontrakt och ramavtal, skiljer sig från avtal inom den privata sektorn. Utgångspunkten är att offentligt upphandlade avtal inte får ändras utan att en ny offentlig upphandling genomförs, om det inte uttryckligen finns bestämmelser i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) som medger att ändringen får göras. Motsvarande regler finns även i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna och i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
Avtalets övergripande karaktär
Syftet med LOU:s bestämmelser om ändring av kontrakt och ramavtal (17 kap. 9–14 §§ LOU) är att klargöra i vilka situationer ett kontrakt eller ramavtal kan ändras utan att en ny upphandling behöver genomföras. En ändring får exempelvis inte göras om den innebär att avtalets övergripande karaktär ändras. Rekvisitet om att ett kontrakts eller ramavtals övergripande karaktär inte får ändras återfinns i 17 kap. 9, 10 och 12 §§ LOU. Vad som närmare avses med en sådan ändring framgår dock inte direkt av lagtexten.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Den 21 januari 2026 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen ett avgörande som tydliggör förutsättningarna för tillämpningen av ändringsbestämmelserna i 17 kap. 9 § LOU (ändringar av mindre värde) och 17 kap. 14 § LOU (ändringar som inte är väsentliga).
Målet rörde Polismyndighetens upphandling av ramavtal avseende bärgningstjänster. Efter att ramavtalen ingåtts enades Polismyndigheten och leverantörerna om att ändra ersättningsvillkoren genom att flytta tyngdpunkten från rörliga till fasta priser. Syftet var att uppnå en bättre kostnadsfördelning mellan olika polisområden. Enligt Polismyndigheten skulle kontraktsvärdet inte påverkas av ändringen.
EU-domstolens förhandsavgörande
Konkurrensverket ansökte om upphandlingsskadeavgift och fick bifall i både förvaltningsrätten och kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade prövningstillstånd och begärde därefter ett förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen slog fast att en ändring av ersättningsmetoden i ett ramavtal inte ändrar avtalets övergripande karaktär, såvida den inte leder till en grundläggande förändring av ramavtalets jämvikt.
Bedömningen av ändringens tillåtlighet
Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande framgår att Polismyndighetens ändringar var att betrakta som väsentliga i den meningen att de sannolikt hade kunnat påverka konkurrensen i upphandlingen. Undantaget i 17 kap. 14 § LOU var därför inte tillämpligt. Samtidigt konstaterade domstolen att ändringen inte innebar att ramavtalets övergripande karaktär ändrades, eftersom prisjusteringarna inte innebar ett ensidigt gynnande av leverantörerna utan syftade till att kompensera dem för en förändrad riskfördelning.
Högsta förvaltningsdomstolen uttalade vidare att ändringen skulle kunna vara tillåten med stöd av 17 kap. 9 § LOU, förutsatt att värdet av ändringen var tillräckligt lågt. Eftersom underinstanserna inte hade prövat denna fråga återförvisades målet till förvaltningsrätten för ny handläggning.
Analys
Avgörandet är välkommet och ger efterlängtad vägledning kring hur begreppet ”avtalets övergripande karaktär” ska tolkas. Frågan har tidigare inneburit betydande gränsdragningssvårigheter för upphandlande myndigheter.
Domen understryker också vikten av att upphandlande myndigheter redan inför annonsering noggrant analyserar och testar sina ersättningsmodeller vid olika faktiska utfall, för att säkerställa att modellen ger det resultat som avses även över tid.