Nu på söndag den 1 mars 2026 träder den nya lagen som kriminaliserar olovlig finansiell verksamhet i kraft. I slutet av januari 2026 skrev vi en artikel om de stora konsekvenser kriminaliseringen får för emissionsgaranter. I det följande ges en uppdatering av vad som skett sedan artikeln publicerades.
Antalet företrädesemissioner har halverats
Nyemissioner.se noterar i en nyligen publicerad artikel att antalet företrädesemissioner för närvarande är halverat jämfört med föregående år och att antalet riktade emissioner har ökat. Några pågående företrädesemissioner saknar dessutom garantiupplägg eller inkluderar garantiupplägg utan garantiersättning. Det är sannolikt att dessa effekter är till följd av kriminaliseringen.
Finansinspektionen har publicerat vägledning (Q&A)
I vår artikel konstaterar vi att kriminaliseringen innebär en reell risk att företrädesemissioner inte längre kommer att kunna säkerställas i noterade tillväxtbolag och att en lösning för att motverka en sådan omotiverat negativ marknadseffekt är att det tydliggörs när tillståndsplikt uppkommer vid garantigivning. Finansinspektionen (FI) har därefter publicerat vägledning i form av frågor och svar (senast uppdaterad den 23 februari 2026) för att tydliggöra rättsläget.
Vägledningen framhåller särskilt följande av relevans vid prövning av om garantigivning är yrkesmässig (och därmed tillståndspliktig):
• Mer än enstaka uppdrag talar för yrkesmässighet
• Marknadsföring av garantigivning (t.ex. via annonsering) talar för tillståndsplikt även om marknadsföringen bara skulle leda till ett fåtal uppdrag
• Även omständigheter som att tjänsten ingår i affärsmodellen, att det finns en organisation för att tillhandahålla tjänsten, samt att garantigivning genererar intäkter (direkt eller indirekt) talar för yrkesmässighet
• FI understryker att det alltid måste göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet, och att någon exakt numerär gräns inte finns
Av vägledningen framgår att även befintliga aktieägare (inte bara externa investerare) som lämnar garantier i en emission till förmån för det egna bolaget kan bedriva yrkesmässig garantigivning. Vidare är det noterbart att vägledningen inte uttryckligen berör undergaranter och inte heller anger några tydliga tröskelvärden som med säkerhet avgränsar tillståndspliktig från icke tillståndspliktig verksamhet. En betydande osäkerhet för när tillståndsplikt föreligger kvarstår därmed.
Även om vägledningen bara behandlar garantigivning och placering med fast åtagande, kan den ge ledning vid prövning av yrkesmässighetskravet även avseende andra tillståndspliktiga verksamheter enligt lagen om värdepappersmarknaden. Vägledningen kan även ge ledning vid prövningen av yrkesmässighetskravet för registreringspliktig kreditgivning (t.ex. lämnande av brygglån i samband med företrädesemissioner) enligt lagen om viss finansiell verksamhet.
En potentiell marknadslösning har offentliggjorts
I Oncopeptides företrädesemission (offentliggjord genom pressmeddelande den 19 februari 2026) har ett antal, ej namngivna, aktörer ingått säljoptionsavtal med DNB Bank ASA mot ersättning. Till emissionsguiden bekräftar bolagets IR-chef att upplägget är en konsekvens av kriminaliseringen och att personerna sannolikt annars hade ingått sedvanliga garantiåtaganden.
Lösningen innebär i korthet:
• En garant med tillstånd ingår garantiavtal med emittenten
• Garanten ingår säljoptionsavtal med ett antal aktörer (utfärdare)
• Utfärdarna har rätt till en förhand bestämd ersättning (optionspremie) från garanten
• Om garanten får tilldelning i emissionen måste utfärdaren köpa aktierna i enlighet med säljoptionsavtalet
Det är inte helt klart om utfärdare kommer att beskrivas i prospekt/informationsdokument. Eftersom utfärdaren per definition inte får utgöra en garant/undergarant vill denna nog inte heller bli beskriven som en sådan. Samtidigt finns ett intresse från marknaden att få del av information kring de aktörer som kommer tilldelas aktier om företrädesemissionen inte fulltecknas.
Det är därutöver oklart i vilken utsträckning garanten bär balansräkningsrisken, d.v.s. om garantiavtalet gäller ovillkorat eller om det i någon mån förutsätter att utfärdaren faktiskt betalar enligt säljoptionsavtalet. Om garanten bär balansräkningsrisken är det rimligt att anta att garanten inom ramen för sin KYC-process ställer höga krav på utfärdarens betalningsförmåga.
I en sådan situation är det även rimligt att anta att garanten tar betalt för sin riskexponering och att den kostnaden i praktiken förs över på emittenten. I Oncopeptides pågående företrädesemission uppgår garantiersättningen till 12 % för toppgaranter och 9 % för bottengaranter, att jämföra med bolagets senaste företrädesemission under hösten 2025 där garantiersättningen uppgick till 8 % för både topp- och bottengarantier. Det går inte att utesluta att ökningen delvis är hänförlig till det nya garantiupplägget. Utöver ökad garantiersättning kan garanten förhandla med rabatten i teckningskursen för att minska sin riskexponering.
Gällande mindre noterade tillväxtbolag är det inte självklart att en garant med tillstånd vill ställa upp till acceptabla villkor för emittenten. Särskilt i detta segment råder därmed fortsatt osäkerhet med anledning av kriminaliseringen.