Både antalet drogtester på arbetsplatser och andelen positiva provsvar ökar kraftigt. Samtidigt ska ett nytt mål om slumpmässiga drogtester prövas av Arbetsdomstolen. För arbetsgivare är frågan om drogtester därför mer aktuell än någonsin.
När anställda är drogpåverkade på arbetet påverkas både produktiviteten, säkerheten och arbetsmiljön negativt. Enligt statistik från en av Sveriges största leverantörer av drogtester på arbetsplatser har andelen positiva provsvar nästan fördubblats – från 1,2 till 2,1 procent mellan 2021 och 2024. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att fler arbetsgivare vill införa slumpmässiga drogtester. Risken att bli testad kan dessutom ha en viktig förebyggande effekt för personer som befinner sig i riskzonen.
När det gäller droger på arbetsplatsen är framförhållning avgörande. Som arbetsgivare är det viktigt att ta ställning till vad som ska gälla och reglera detta i tydliga riktlinjer som alla medarbetare känner till, innan frågan ställs på sin spets.
Eftersom andra regler gäller i offentlig sektor behandlar denna artikel enbart vad som gäller i privat verksamhet.
När har arbetsgivaren rätt att införa drogtester?
Arbetsgivare kan i vissa fall införa slumpmässiga drogtester med stöd av arbetsledningsrätten. Innan detta sker måste dock en avvägning göras mellan arbetsgivarens behov av tester och arbetstagarnas rätt till personlig integritet.
Arbetsdomstolen har pekat ut tre typiska situationer där arbetsgivare normalt har rätt att införa drogtester:
• särskilt säkerhetskänslig verksamhet, exempelvis kärnkraftsverksamhet,
• arbete som är farligt eller olagligt under drogpåverkan, såsom arbete på höga höjder, med tunga maskiner eller som yrkesförare,
• verksamheter vars karaktär förutsätter drogfrihet, exempelvis verksamheter som arbetar med rehabilitering av missbrukare eller med ungdomar i riskmiljöer.
Om en arbetsgivare inför slumpmässiga drogtester utan tydligt skäl eller avtalad rätt kan det vara svårt att vidta arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd som testar positivt eller vägrar att delta.
Ha en genomtänkt plan
Innan slumpmässiga drogtester införs bör arbetsgivaren ha klart för sig hur olika situationer ska hanteras. Vägran att delta i tester kan i vissa fall leda till uppsägning, men först efter att arbetstagaren informerats om konsekvenserna och getts skälig betänketid.
Vid ett positivt testresultat måste arbetsgivaren alltid göra en individuell bedömning av om sakliga skäl för uppsägning eller avskedande föreligger. Arbetsgivaren kan även välja att erbjuda stödåtgärder, exempelvis genom företagshälsovård eller rehabiliteringsinsatser. Under vissa förutsättningar kan arbetstagaren också hållas hemma utan lön till dess att ett negativt test kan uppvisas.
Oavsett hantering är det viktigt att ha en uppdaterad drogpolicy som följer gällande rätt. Testerna ska utföras av seriösa aktörer enligt gällande standard, analyseras av ackrediterade laboratorier och positiva resultat bedömas av en MRO (Medical Review Officer).
Avslutande medskick
• Är verksamheten bunden av kollektivavtal bör förhandling ske med facket innan beslut fattas.
• Överväg att inkludera klausuler om drogtester i anställningsavtal vid nyanställningar.
• Beakta GDPR – personuppgifter måste hanteras korrekt.
• Följ rättsutvecklingen. Arbetsdomstolen väntas inom kort avgöra ett mål som rör flera centrala frågor om slumpmässiga drogtester, bland annat tillförlitligheten i salivtester.
Moll Wendén har lång erfarenhet av att bistå arbetsgivare i frågor som rör droger på arbetsplatsen. Kontakta oss gärna för rådgivning kring policyarbete, tester, GDPR eller konkreta personalsituationer.