Ett nytt danskt lagförslag kan bli det första i Europa som ger enskilda personer upphovsrätt till sina fysiska kännetecken – till exempel ansikte och röst. Förslaget markerar ett viktigt steg i kampen mot AI-genererat innehåll som kan vilseleda eller kränka individers integritet.
Skydd mot otillåten användning av människors utseende och röst
Lagändringen, som föreslås träda i kraft i mars 2026, innebär att varje person ska få ensamrätt till kommersiell och offentlig användning av sina fysiska egenskaper – även vid användning av artificiell intelligens. Rätten ska gälla i 50 år efter personens död, och överträdelser ska kunna medföra skadeståndsskyldighet.
Syftet är att skydda människor från att deras identitet används i så kallade deepfakes – AI-genererat bild-, ljud- eller videomaterial som på ett trovärdigt sätt imiterar verkliga personer.
Stärkt skydd för artister och kreatörer
Förslaget omfattar även ett utökat skydd för konstnärliga prestationer, vilket är särskilt relevant för artister vars röster och framträdanden kan kopieras med AI. Den danska upphovsrättslagen föreslås därför utvidgas så att även konstnärliga insatser som inte är kopplade till ett upphovsrättsligt verk omfattas, med en skyddstid på 50 år efter konstnärens död.
Precis som i övrig upphovsrätt föreslås undantag för satir, parodi och maktkritik. Undantagen gäller dock inte om materialet riskerar att vilseleda allmänheten eller bidra till desinformation.
Betydelse för svensk rätt
Den danska lagstiftningen kan få stor påverkan på diskussionen i Sverige. Den svenska upphovsrättslagen skyddar i dag främst kreativa verk, men inte uttryckligen enskilda personers utseende eller röster. EU:s AI-förordning, som trädde i kraft 2024, ställer redan krav på transparens vid användning av deepfakes, men lämnar utrymme för nationella regler. Danmark kan därmed bli ett vägledande exempel för hur medlemsstater kan stärka skyddet för både personlig integritet och konstnärliga rättigheter i en digital tid.