Högsta domstolen (HD) utgör en väsentlig del av rättsutvecklingen inom flera olika rättsområden som är relevanta i vår verksamhet. Vi följer HD:s avgöranden löpande och redogör nedan för ett urval av intressanta rättsfall som har avgjorts av HD under årets första kvartal.
”Den polska byggnadsställningen” – HD:s dom den 18 mars 2026 i mål nr Ö 326-25
Bakgrund
Ett svenskt bolag köpte en byggnadsställning av ett polskt bolag. Byggnadsställningen fraktades från Polen till Örebro av en fristående transportfirma. Det svenska bolaget, köparen, ansåg att byggnadsställningen var behäftad med fel och väckte därför talan mot det polska bolaget, säljaren, vid Örebro tingsrätt. Säljaren yrkade att talan skulle avvisas eftersom tvisten i stället borde prövas i Polen, där säljaren har sitt säte. Tingsrätten avslog avvisningsyrkandet men hovrätten ändrade detta och avvisade köparens talan.
Rättsliga utgångspunkter
Domstolars behörighet när en part är hemmahörande i ett annat EU-land styrs av Bryssel I-förordningen, vars huvudregel är att svaranden ska stämmas i det land där denne har sin hemvist. Ett undantag från huvudregeln är att en talan som avser köp av varor även får väckas vid uppfyllelseorten, dvs. domstolen i den ort där varan levereras. Om parterna inte har avtalat om var leveransorten är ska denna, enligt EU-domstolens praxis, anses vara den ort där det fysiska överlämnandet ägde rum och där köparen fick faktisk rådighet över varan. Avgörande är alltså inte när varorna lämnades till en transportör.
HD:s bedömning
HD konstaterade att det fysiska överlämnandet av byggnadsställningen till köparen ägde rum i Örebro. Örebro var därmed den slutliga leveransorten och således uppfyllelseorten enligt Bryssel I-förordningen. Detta innebar, enligt HD, att Örebro tingsrätt var behörig att pröva tvisten.
Att tänka på
Avgörandet visar att det spelar stor roll var leveransen av en vara sker – inte var leveransen påbörjades eller lämnades till en transportör. För dig som köper varor från utländska leverantörer inom EU innebär detta att du, om något går fel, som huvudregel kan väcka talan i svensk domstol. Omvänt gäller att du som säljare kan bli stämd i köparens hemland. Vi rekommenderar att ni alltid uttryckligen reglerar frågan om jurisdiktion i era avtal för att undvika osäkerhet om var en tvist kan uppkomma.
”Dödsbodelägares preskriptionsavbrott” – HD:s dom den 13 februari 2026 i mål nr T 5816-24
Bakgrund
En person hade lånat ut 100 000 kr till sin mor. När fadern avled 2009 och bouppteckningen upprättades, uppgav modern att hon hade en skuld till sin son och skulden antecknades i bouppteckningen. När modern avled 2017 och arvskifte förrättades, bedömde boutredningsmannen att sonens fordran var preskriberad. Sonen klandrade arvskiftet och menade att preskriptionsavbrott skett genom att skulden tagits upp i bouppteckningen efter fadern. Tingsrätten ansåg att fordringen var preskriberad men hovrätten kom till motsatt slutsats.
Rättsliga utgångspunkter
En fordran preskriberas som utgångspunkt efter tio år om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Preskription avbryts bl.a. genom att gäldenären erkänner fordran gentemot borgenären. För att ett sådant erkännande ska ha preskriptionsavbrytande verkan krävs att det är riktat mot borgenären. Det räcker inte att skulden tas upp i en handling so inte är avsedd för borgenären. En bouppteckning syftar bl.a. till att fungera som legitimationshandling för dödsboet, beräkna ett efterarvs storlek och klargöra förutsättningarna för arvskiftet. Bouppteckningen är avsedd för dödsbodelägare och arvingar.
HD:s bedömning
Inledningsvis konstaterade HD att enbart den omständigheten att en skuld tas upp i en bouppteckning innebär inte i sig att preskriptionsavbrott skett. HD slog dock fast att om borgenären tillhör den krets för vilken bouppteckningen är avsedd, dvs. är dödsbodelägare eller efterarvinge, och skulden reservationslöst tagits upp i bouppteckningen så bör dödsbodelägaren ha befogad anledning att utgå från att gäldenären anser sig vara betalningsskyldig. Gäldenären får i en sådan situation anses ha erkänt fordringen gentemot borgenären med preskriptionsavbrytande verkan. Det saknar därvid betydelse om borgenären var närvarande vid bouppteckningsförrättningen eller inte.
Att tänka på
Avgörandet är viktigt för den som har fordringar mot en person som sedermera ingår i ett dödsbo. Om du i egenskap av dödsbodelägare eller efterarvinge har en fordran mot den avlidne, kan upptagandet av skulden i bouppteckningen ha brutit preskriptionen utan att du behövde vara på plats på förrättningen. Kontrollera alltid bouppteckningar noga och se till att alla era fordringar är korrekt och reservationslöst antecknade.
”Ballongfararen” – HD:s dom den 25 februari 2026 i mål nr P 6066-24
Bakgrund
I en lägenhet i bostadsrättsföreningen Ballongfararen lät en bostadsrättsinnehavare utföra en avväxling av en bärande vägg. Åtgärden godkändes i förväg av bostadsrättsföreningens styrelse, som angav att ändringen kunde godkännas om den utfördes fackmässigt och inte innebar att bärande konstruktioner påverkades. Avväxlingen hade dock genomförts utan någon anmälan till stadsbyggnadsnämnden och utan startbesked, varför nämnden ålade bostadsrättsföreningen att betala en byggsanktionsavgift.
Rättsliga utgångspunkter
För åtgärder som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller som avsevärt påverkar byggnadens planlösning gäller anmälningsplikt. Byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, det är alltså ett strikt ansvar som gäller. Om en åtgärd som innefattar ingrepp i bärande konstruktioner har påbörjats utan att tillämpliga regler om anmälan till byggnadsnämnden följs, kan byggsanktionsavgift regelmässigt tas ut av bostadsrättsföreningen i egenskap av ägare till fastigheten. Vad gäller möjligheten till eftergift kan det ha betydelse om fastighetsägaren haft eller borde ha haft kännedom om åtgärden. Om en bostadsrättshavare vidtar en åtgärd utan styrelsens vetskap kan eftergift bli aktuellt.
HD:s bedömning
HD konstaterade att avväxlingen av väggen omfattades av anmälningsplikten och att det funnits förutsättningar för att ta ut byggsanktionsavgift av fastighetsägaren, dvs. bostadsrättsföreningen, eftersom åtgärden innefattade ett ingrepp i en bärande vägg. Eftersom styrelsen i förväg hade godkänt åtgärden och inte gjort någonting för att undvika överträdelsen fann HD att det varken fanns skäl för eftergift eller nedsättning av avgiften.
Att tänka på
Avgörandet understryker att en bostadsrättsförening bär ett långtgående ansvar som fastighetsägare, oavsett vem som utför en åtgärd och oavsett om föreningen har haft någon ekonomisk fördel av den. En styrelse som godkänner ändringar i lägenheter bör säkerställa att nödvändiga anmälningar och startbesked hanteras, annars riskerar föreningen att bli betalningsskyldig för eventuella fel. Vi rekommenderar att bostadsrättsföreningar tar fram tydliga rutiner för hantering av tillståndspliktiga och anmälningspliktiga åtgärder.