Bakgrundskontroller – från lagkrav till gråzon
Bakgrundskontroller av tilltänkta jobbkandidater är ett av arbetsrättens mest omdiskuterade områden just nu – med goda skäl. Efterfrågan ökar stadigt, samtidigt som regelverket är komplext och splittrat. Hösten 2025 och våren 2026 har dessutom präglats av ny praxis, ny lagstiftning och en pågående utredning. Det är med andra ord ett rättsområde i förändring som kräver arbetsgivares uppmärksamhet.
Vad gäller vid rekrytering?
Inom vissa sektorer har arbetsgivare enligt lag rätt – och i vissa fall en skyldighet – att kontrollera utdrag ur belastningsregistret, till exempel vid arbete i skola. Sedan den 1 mars i år finns dessutom lagligt stöd för arbetsgivare att kräva att arbetssökande visar upp utdrag ur belastnings- och misstankeregister vid visst arbete som rör äldre eller vuxna med funktionsnedsättningar.
Utanför det lagreglerade området är rättsläget mer oklart. Regeringen har därför under 2025 tillsatt en särskild utredning med uppdrag att ta fram ett samlat regelverk för bakgrundskontroller i både offentlig och privat verksamhet, avseende kontroller såväl inför som under pågående anställning. Resultatet ska dock redovisas först i mars 2027.
Högsta domstolen har också under 2025, i två avgöranden, kraftigt begränsat professionella aktörers möjligheter att för kommersiella ändamål begära ut stora mängder brottmålsdomar för att tillgängliggöra dem för arbetsgivare. Domstolen har slagit fast att brottmålsdomar som utgångspunkt endast får lämnas ut med förbehåll som hindrar såväl vidareförsäljning som att handlingarna görs allmänt sökbara. Möjligheterna för arbetsgivare att köpa denna typ av information har därmed minskat, även om det fortfarande finns aktörer med särskilda tillstånd från IMY att behandla personuppgifter om lagöverträdelser i samband med bakgrundskontroller.
Ett alternativ är att be den sökande själv ta fram och visa upp ett utdrag ur belastningsregistret. Något uttryckligt förbud mot detta finns inte, och den enskilda har en lagstadgad rätt att begära ut ett sådant utdrag. Förfarandet behöver dock hanteras varsamt ur ett dataskyddsperspektiv och kräver noggranna överväganden kring dokumentation. För att minimera risken för otillåten personuppgiftsbehandling bör en arbetsgivare exempelvis endast notera att ett utdrag har visats upp – inte dess innehåll. Arbetsgivare bör även fundera kring vad som sker med informationen efter att arbetsgivaren tagit del av den, eftersom efterföljande hantering kan utgöra en otillåten personuppgiftsbehandling.
För offentlig verksamhet gäller särskilda regler och begränsningar som inte behandlas här.
Ny praxis från Arbetsdomstolen
Den 25 mars i år kom en ny dom från Arbetsdomstolen i ett mål om bakgrundskontroller. Skadestånd hade begärts efter att arbetsgivaren uppmanat en arbetstagare att inkomma med ett belastningsregisterutdrag. Arbetsgivaren hade tagit emot utdraget, läst igenom det och sedan förstört det. Arbetsdomstolen ansåg inte att arbetsgivarens hantering varit i strid med dataskyddsförordningen. Hade arbetsgivaren sparat utdraget eller antecknat dess innehåll hade utgången i målet kunnat bli den motsatta.
Moll Wendéns specialistteam följer utvecklingen noga. Har ni frågor om hur er verksamhet bör hantera bakgrundskontroller, eller vill ni se över era rutiner inför den fortsatta rättsutvecklingen, är ni välkomna att höra av er till oss.