Högsta domstolen har i ett nytt avgörande (mål nr T 5127-23) slagit fast att gemensamhetsanläggningar i undantagsfall kan inrättas i lös egendom.
Högsta domstolens slutsatser
Målet rörde en brygga (lös egendom) belägen på en fastighet (K 2:1). Bryggan ägs av ägarna till fastigheterna G 3:30 och G 3:31. Ägaren till G 3:30 kunde endast nå bryggan antingen via sjövägen eller genom att passera över G 3:31 (se bild).
Högsta domstolen fastslog att en gemensamhetsanläggning måste tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter. Detta innebär att rätten att använda den fysiska anläggningen måste säkerställas långsiktigt.
Domstolen konstaterade att det sällan blir aktuellt att inrätta en låta en gemensamhetsanläggning i lös egendom, men att det kan vara möjligt om möjligheten till dess nyttjande kan säkerställas långsiktigt.
Detta kan ske genom att äganderätten till anläggningen överförs till en eller flera av berörda fastigheter, eller genom att den lösa egendomen genom inrättandet av gemensamhetsanläggningen blir fastighetstillbehör till en eller flera av de deltagande fastigheterna.
I det aktuella målet blev bryggan fastighetstillbehör till de berörda fastigheterna genom inrättandet av gemensamhetsanläggningen, vilket säkerställde fastigheternas långsiktiga behov av bryggan.
Följdverkningar
Domen klargör att gemensamhetsanläggningar kan inrättas i lös egendom , förutsatt att långsiktigt nyttjande av anläggningen kan säkerställs genom att den lösa egendomen blir fastighetstillbehör. Detta möjliggör mer flexibla lösningar när befintliga anläggningar behöver knytas permanent till fastigheter. Tillämpningsområdet är dock begränsat till specifika situationer såsom i förevarande mål.
Vi på Moll Wendén följer utvecklingen inom fastighetsrätten kontinuerligt. Kontakta gärna Christer Nylander eller Lowe Lossing om ni har frågor om gemensamhetsanläggningar eller andra fastighetsfrågor.