Protektionismen ökar – även i EU. Vid halvårsskiftet träder nya regler i kraft som förstärker kopplingen mellan LOU och annan EU-lagstiftning. Samtidigt väntar större förändringar framåt: en ny statlig utredning ska redan i december föreslå hur Sverige kan anpassa upphandlingslagarna för att bättre skydda nationella intressen.
På upphandlingsområdet händer nu flera parallella saker. Den 26 maj 2025 tillsatte regeringen en särskild utredare som på kort tid ska ta fram förslag om hur svensk upphandlingslagstiftning kan uppdateras i linje med EU-rätten – och i större utsträckning ge upphandlande myndigheter möjlighet att beakta leverantörers ursprung och nationell säkerhet.
Bakgrunden är två avgöranden från EU-domstolen (mål C-652/22 Kolin och C-266/22 Qingdao), där det slås fast att endast leverantörer från EU eller länder med frihandelsavtal med EU har rätt att kräva likabehandling eller rättsmedel enligt upphandlingsdirektiven.
Men redan tidigare – den 1 juli 2025 – sker en förändring i LOU (och motsvarande lagar). Ändringen innebär att möjligheterna till överprövning och skadestånd nu också omfattar brott mot unionsrättsliga bestämmelser om upphandling, utöver det som redan följer av LOU.
Varför spelar det roll?
Det nya lagrummet öppnar för att även EU-förordningar med upphandlingsrättsliga inslag – till exempel förordningen om nettonollindustrin (2024/1735) och avskogningsförordningen (2023/1115) – kan få direkt betydelse i en rättslig prövning. Det innebär ökade krav på upphandlande myndigheter att ta hänsyn till fler regelverk än tidigare.
Den praktiska konsekvensen: fler skyldigheter, fler risker – och fler möjligheter till överprövning eller uteslutning.
På Moll Wendén följer vi utvecklingen noga och bistår både leverantörer och upphandlande myndigheter i att tolka och tillämpa de nya reglerna.