Bakgrundskontroller av tilltänkta jobbkandidater är ett av arbetsrättens mest omdiskuterade områden just nu – med goda skäl. Efterfrågan ökar stadigt, samtidigt som regelverket är komplext och splittrat. Hösten 2025 och våren 2026 har dessutom präglats av ny praxis, ny lagstiftning och en pågående utredning. Det är med andra ord ett rättsområde i förändring som kräver arbetsgivares uppmärksamhet.
Vad gäller vid rekrytering?
Inom vissa sektorer har arbetsgivare enligt lag rätt – och i vissa fall en skyldighet – att kontrollera utdrag ur belastningsregistret, till exempel vid arbete i skola. Sedan den 1 mars i år finns dessutom lagligt stöd för arbetsgivare att kräva att arbetssökande visar upp utdrag ur belastnings- och misstankeregister vid visst arbete som rör äldre eller vuxna med funktionsnedsättningar.
Utanför det lagreglerade området är rättsläget betydligt mer oklart. Regeringen har därför under 2025 tillsatt en särskild utredning med uppdrag att ta fram ett samlat regelverk för bakgrundskontroller i både offentlig och privat verksamhet, avseende kontroller såväl inför som under pågående anställning. Resultatet ska dock redovisas först i mars 2027.
Högsta domstolen har också under 2025, i två avgöranden, kraftigt begränsat professionella aktörers möjligheter att för kommersiella ändamål begära ut stora mängder brottmålsdomar för att tillgängliggöra dem för arbetsgivare. Domstolen har slagit fast att brottmålsdomar som utgångspunkt endast får lämnas ut med förbehåll som hindrar vidareförsäljning och att handlingarna görs allmänt sökbara. Möjligheterna för arbetsgivare att köpa denna typ av information har därmed minskat, även om det fortfarande finns aktörer med särskilda tillstånd från IMY att behandla personuppgifter om lagöverträdelser i samband med bakgrundskontroller.
Ett alternativ är att be den sökande själv ta fram och visa upp ett utdrag ur belastningsregistret. Något uttryckligt förbud mot detta finns inte, och den enskilde har en lagstadgad rätt att begära ut ett sådant utdrag. Förfarandet behöver dock hanteras varsamt ur ett dataskyddsperspektiv och kräver noggranna överväganden kring dokumentation. Som utgångspunkt bör arbetsgivaren endast notera att ett utdrag har visats upp – inte dess innehåll – för att minimera risken för otillåten personuppgiftsbehandling.
För offentlig verksamhet gäller särskilda regler och begränsningar som inte behandlas här.
Löpande kontroller under anställning
Frågan om bakgrundskontroller under pågående anställning är särskilt känslig. JO har riktat allvarlig kritik mot en kommun som löpande lät inhämta utdrag ur belastningsregistret och konstaterat att sådana kontroller innebär ett betydande intrång i den personliga integriteten.
Vad som gäller inom privat verksamhet är i dagsläget oklart. Den 22 april väntas Arbetsdomstolen meddela dom i ett mål där en arbetsgivare påstås ha tagit emot och granskat ett utdrag ur belastningsregistret för en anställd, och där skadestånd begärts med stöd av GDPR. Domen kan ge välbehövlig vägledning i avvaktan på den utredning som ska presenteras i mars 2027.
Moll Wendéns specialistteam följer utvecklingen noga. Har ni frågor om hur er verksamhet bör hantera bakgrundskontroller, eller vill ni se över era rutiner inför den fortsatta rättsutvecklingen, är ni välkomna att höra av er till oss.
Följ oss på LinkedIn – där kommenterar vi domen när den kommer.