Standardavtalen spelar en stor och viktig roll för den svenska byggbranschen. Samtidigt har avtalens nuvarande utformning fått en del kritik, bland annat på grund av den otydlighet som vissa bestämmelser innebär vid praktisk tillämpning. Under hösten 2016 påbörjades en revidering som fortfarande pågår. Frågan om kostnadsändringar under pågående entreprenader är en sådan del som, givet det senaste årets händelser, hade behövt ett förtydligande.
Standardavtalen AB 04 och ABT 06 och dess föregångare har haft stor betydelse för den svenska byggbranschen. De har länge varit en utgångspunkt för de avtal som ingåtts avseende bygg-, anläggnings- och installationsentreprenader. Under de snart 20 åren som förflutit sedan standardavtalen började tillämpas har dock kritik riktats mot deras innehåll, framför allt mot vissa bestämmelsers otydlighet samt bristande anpassning till den dispositiva rätten. Hösten 2016 påbörjades en revidering av standardavtalen i syfte att klargöra dessa frågor och uppdatera bestämmelserna mot bakgrund av förändrade och nya förutsättningar.
Första steget i revideringen har kommit långt
Revideringsarbetet utförs av företrädare för beställare, entreprenörer, installatörsföretag och konsulter och leds av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Arbetet pågår ännu men BKK uppger att arbetet är långt framskridet. Det pågår dock förhandlingar om vissa frågor och det kvarstår bland annat att enas om hur årsomsättningsrabatter ska hanteras i de kommande standardavtalen, en fråga som enligt BKK har visat sig vara särskilt svårlöst.
När parterna enats om ett färdigförhandlat utkast kommer utkastet att vara föremål för en öppen remissrunda som är tänkt att pågå i ca tre månader. Därefter återstår en slutberedning av inkomna synpunkter och en slutlig förankring hos BKK innan nya avtal kan ges ut. Det finns ännu inget fastställt datum för när remissrundan kommer att påbörjas, den förväntas dock inte påbörjas innan årsskiftet 2022/2023.
Hanteringen av oförutsedda kostnadsökningar ofta löst genom SCB:s Entreprenadindex
En fråga som vi hoppas får ett klargörande i de nya standardavtalen är hur oförutsedda kostnadsökningar på exempelvis material och andra förnödenheter ska fördelas mellan parterna. Det är en fråga som fått omfattande uppmärksamhet under det gångna året och de nu gällande standardavtalen ger inte den vägledning som parterna efterfrågar. Det framgår idag att en ”oförutsedd” och ”väsentlig” påverkan på kostnaden för entreprenaden kan föranleda prisändring men det framgår inte direkt av bestämmelserna hur de ska tillämpas.
Det finns inte heller någon omfattande rättspraxis som anger när kriterierna är uppfyllda, utan detta har till stor del fått lösas genom intensiva förhandlingar mellan parterna i varje enskilt fall. En tendens som vi sett är också att parterna försöker undvika att hamna i de svårtillämpade reglerna genom att i nya avtal i allt större grad föreskriva att entreprenörens ersättning ska indexregleras, ofta genom tillämpning av Entreprenadindex som idag fastställs av Statistikmyndigheten SCB.
SCB fattade dock i oktober 2022 ett inriktningsbeslut innebärande att myndigheten har för avsikt att avveckla sina indexuppdrag, omfattande fastställandet av Entreprenadindex. Med hänsyn till den ökade användningen av indexreglering som vi sett under året har vi förståelse för att beslutet väckt viss oro i branschen. SCB kommer under alla förhållanden att tillhandahålla Entreprenadindex under hela 2023 men vad som händer därefter är ännu inte klarlagt. Det återstår således att se om SCB kommer att fatta ett slutligt beslut om avveckling, om Entreprenadindex därefter kommer att fastställas via en ny leverantör och om detta påverkar tillämpligheten av och byggbranschens inställning till Entreprenadindex.
Trafikverkets ställningstagande eventuellt vägledande
I november 2022 meddelade Trafikverket ett beslut som väckt uppmärksamhet. Myndigheten beslutade att anta en handledning för hur myndigheten utifrån AB 04 och ABT 06 ska hantera ökade kostnader i pågående kontrakt för att uppnå en likvärdig hantering av krav på ersättning från sina entreprenörer. Trafikverkets handledning anger att ersättning ska betalas ut för den del av kostandsändringen som överstiger 2,5 procent av entreprenadsumman. Regleringen för kostnadsökningen görs vid avslutat kontrakt, men Trafikverket öppnar upp för en möjlighet att hantera kostnadsökningar under kontraktstiden genom a conto-betalningar.
Viktigt att fortsätta bevaka frågan om oförutsedda kostnadsökningar
De reviderade standardavtalen som förhoppningsvis innehåller efterlängtade klargöranden dröjer således ytterligare. Tills vidare får frågan om kostnadsökningar i pågående projekt hanteras utifrån de oklarheter som föreligger. Vi kan dock troligen förvänta oss en viss påverkan av Trafikverkets, Sveriges största beställare, ställningstagande. Oavsett om Trafikverkets beslut ligger i linje med hur AB 04 och ABT 06 verkligen ska tolkas kan det bidra till utvecklandet av en branschpraxis som kan ge en viss stabilitet i avvaktan på tydligare avtal. Förhoppningsvis kommer även ett klargörande kring Entreprenadindex inom kort.
2022 har varit ett turbulent år och turbulensen kommer troligen fortsätta under 2023, men 2023 är förhoppningsvis året då vi får svar på en del av de frågor som ställts på sin spets under året som varit.
Läs mer i följande artiklar
AB 04/ABT 06 kap 6 § 3 och prishöjning – när kan avtalat pris justeras?
