Ökade kostnader, likviditetsproblem och arbetskraftsbrist är tänkbara effekter av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Om du som part i pågående eller kommande entreprenad befarar att kriget kan komma att påverka ditt projekt negativt bör du lyfta frågan till diskussion med din beställare eller entreprenör i ett så tidigt skede som möjligt. Offentliga beställare bör överväga att föreskriva indexreglering av efterfrågade fasta priser i förfrågningsunderlaget.

Under morgonen den 24 februari 2022 gick Rysslands reguljära armé in i Ukraina var krig nu officiellt råder. Utvecklingen medför att det kan finnas behov för byggbranschen att se över hur pågående och planerade entreprenader påverkas. Krigets effekter på den svenska byggbranschen har ännu inte uppenbarats och det är svårt att idag överblicka hur den svenska byggsektorn kommer att påverkas. 

Tänkbara följder för den svenska byggbranschen

Det är dessvärre tänkbart att problem med resurser i form av arbetskraft, leverans av varor, material och råvaror riskerar att uppkomma. Detta på grund av förseningar, försvårad produktion och till följd av att utländsk arbetskraft kallas hem för krigsplacering i sina respektive hemländer. 

För den svenska byggsektorn förefaller de mest sannolika konsekvenserna av kriget i Ukraina vara försenade leveranser och personalbrist till följd av stoppade leveransflöden och hemkallad personal. Kriget i Ukraina medför även följande risker:

• att arbetsplatser och projekt stängs ned helt eller delvis
• att samarbetspartners med hög exponeringsgrad mot östra Europa går i konkurs
• att likviditetsproblem inträder hos samarbetspartners
• att arbetskraftsbrist uppstår i gemen
• att kostnader för förnödenheter som krävs för att genomföra entreprenadprojekt ökar

Identifiera risker och upprätta åtgärdsplan

Entreprenörer och beställare bör var för sig och tillsammans inventera och bedöma de risker för störningar i pågående projekt som kriget i Ukraina medför, samt upprätta åtgärdsplaner för att reducera de identifierade riskerna. De svenska standardavtalen AB 04 och ABT 06 ålägger beställaren och entreprenören en ömsesidig förpliktelse att kommunicera omständigheter av betydelse för entreprenaden till den andra avtalsparten. Entreprenören måste oftast skriftligen underrätta beställaren om kända omständigheter och förhållanden som påverkar kostnaderna och/eller tidplanen för att entreprenören ska ha rätt till tilläggsersättning och tidsförlängning till följd av uppkomna störningar i entreprenaden. 

Särskilt om prisökningen på drivmedel

Den senaste tidens kraftiga prishöjningar på drivmedel i allmänhet, och på dieselpriset i synnerhet, har inneburit stora kostnadsökningar för många entreprenader. Dessa hänger delvis samman med Rysslands invasion av Ukraina. 

Prisförändringen på diesel riskerar att i vissa fall helt äventyra ett projekts lönsamhet. Standardavtalet har en regleringsmekanism i AB 04 kap. 6 § 3 som medför att part har rätt att kräva ändring av det avtalade priset om kostnadsändringen beror på något av nedan:

• Myndighets åtgärd (t.ex. beslut om ransonering eller restriktioner)
• Krig eller annat krisförhållande med likande effekt som avser förnödenhet eller tjänst som är nödvändig för entreprenaden
• Onormala prisförändringar avseende material som ingår i entreprenaden

Vid ökade dieselkostnader kan i teorin samtliga tre punkter ovan åberopas till stöd för en prishöjning. Det måste dock understrykas att den part som begär prisändring måste kunna bevisa att det finns ett orsakssamband mellan kostnadsändringen och den grund som görs gällande. 

Orsakssamband avgörande

En entreprenör som vill åberopa dieselprisets höjning, under AB 04 kap. 6 § 3, till följd av t.ex. kriget i Ukraina (punkten 2 ovan) måste därmed kunna visa på ett orsakssamband mellan kriget i Ukraina och den ökade materialkostnaden.

Vid åberopande av den tredje punkten, onormala prisförändringar avseende material, spelar dock orsaken till prisförändringen mindre roll. Det avgörande är i stället avvikelsen från det normala. 

När det är fråga om en allmän prisökning på marknaden av ett visst material torde det således vara mest fördelaktigt att åberopa den tredje punkten (onormala prisförändringar avseende material). Punkterna 1 (myndighets åtgärd) eller 2 (krig eller annat krisförhållande) kan tillämpas när det finns en tydlig orsak till prisökningen och särskilt när de tillkommande kostnaderna är av sådan art att de inte är en del av en allmän prisökning, utan kostnader som uppstår för den enskilda entreprenaden.

Bedömning av graden av oförutsebarhet och påverkan

En prisändring förutsätter även att kostnadsökningen varit oförutsebar och väsentligt har påverkat hela kostnaden för entreprenaden.

Det framgår inte direkt av bestämmelserna om prisändring i AB 04 och ABT 06 vad som är en ”väsentlig” påverkan på kostnaden eller när en kostnadsändring kan anses ”oförutsebar”. 

Det finns inte heller någon omfattande rättspraxis som anger när kriterierna är uppfyllda. Frågorna har dock behandlats i ett äldre rättsfall som angett en satt procentsats för prisförändringen om 4,8 procent av kontraktssumman för att kravet på väsentlighet ska vara uppfyllt. Rättsfallet är från 1978 och det är troligt att det, med ledning av hur mycket entreprenadmarknaden förändrats sedan sjuttiotalet, saknar relevans för dagens situationer.  

Väsentlighetsbedömningen utgår från hela entreprenadens kostnad. Utöver den procentsats om 4,8 % som angetts i äldre praxis saknas dock fortfarande vägledning avseende när en prisändring ska anses väsentlig. Det råder inom den juridiska diskursen olika meningar om väsentlighetsbedömningen ska ske utifrån branschens förutsättningar som helhet eller om det är det enskilda projektets ekonomi som är avgörande för vad som ska anses vara väsentligt. En gemensam uppfattning tycks dock vara att väsentlighetskravet inte ska sättas så högt att entreprenören går utan vinst på projektet. Rättsläget får mot denna bakgrund anses oklart. 

Att kostnadsändringen är oförutsebar innebär vidare att entreprenören vid avgivandet av anbudet inte har haft anledning att kalkylera med kostnaden. Kraftiga och onormala prisförändringar kan, enligt rättsfallet ovan, i sig medföra att en kostnadsändring anses oförutsebar. Några mer direkta anvisningar om hur en förutsebar prishöjning ska beräknas framgår dock inte av domen då Hovrätten slutligen – utifrån vad som kan anses skäligt – uppskattar vilken prisändring som entreprenören borde ha kunnat förutse. 

Viktigt att meddela motparten om förändringar

Bestämmelserna om prisförändring innehåller ingen underrättelseskyldighet. Av andra regler i standardavtalen framgår dock att parterna har en skyldighet att skyndsamt meddela motparten om betydelsefulla förändringar. I svensk rätt gäller även en allmän lojalitetsplikt för part i kontraktsförhållanden som föreskriver en omsorg om motparten, varför en underrättelseplikt torde föreligga även när man vill påkalla prisförändring.

I pågående entreprenader bör entreprenören därför alltid skyndsamt underrätta beställaren om eventuella prisförändringar för att säkerställa att en kostnadsökning kan göras gällande. I kommande projekt kan en reglering om rätt till prisförändring i avtalet skapa förutsebarhet för båda parter och minska risken för att tvist uppkommer. 

Prisförändringar kan hanteras med indexreglering

Vår erfarenhet är att det är vanligt förekommande med särskilda villkor om prisförändringar i ramavtal och enskilda entreprenadavtal med lång avtalstid – typiskt sett flera år.

Mot bakgrund av den senaste tidens omvärldshändelser utanför parternas kontroll såsom Covid-19-pandemin och nu kriget i Ukraina, med stora prisförändringar på kort tid som följd, blir det allt vanligare att parterna väljer att reglera prisförändringar särskilt även i avtal med kortare avtalstid. Det sker genom att beställaren föreskriver indexreglering av fasta priser i förfrågningsunderlaget, eller genom att entreprenören för in reservationer i sitt anbud om indexreglering av fasta priser. 

När man efter att ha bedömt omfattningen av de arbeten som ska utföras i entreprenaden tar fram en väl genomarbetad prisjusteringsmodell – med utgångspunkt i exempelvis viktning av lämpliga index (littera) enligt Entreprenadindex – så begränsas anbudsgivarens/entreprenörens utrymme för ensidiga riskbedömningar och riskpåslag för framtida okända prisförändringar vid offererande av fasta priser. Detta medför att förutsebarheten i projektet ökar.

Om du som part i pågående eller kommande entreprenad befarar att kriget i Ukraina kan komma att påverka ditt projekt negativt bör du lyfta frågan till diskussion med din beställare eller entreprenör på ett så tidigt skede som möjligt.  Offentliga beställare bör överväga att föreskriva indexreglering av efterfrågade fasta priser i förfrågningsunderlaget för att minimera risken för att anbudsgivarna gör olika riskbedömningar av prisutvecklingen samt öka möjligheterna att erhålla anbud som är jämförbara.