>

Relaterade verksamhetsområden

Entreprenadrätt

25 oktober 2022 · Artikel

Entreprenadindex och kostnadsökningar i byggbranschen

Publicerad 17/10 kl 12:29, uppdaterad 25/10 kl 13:01.

Den senaste tidens kostnadsökningar på material och varor påverkar såväl pågående entreprenader som entreprenörers förutsättningar att lämna anbud avseende nya projekt. Standardavtalen AB 04 och ABT 06 innehåller visserligen regler för att hantera riskfördelningen avseende oförutsedda kostnadsökningar, men bestämmelserna är idag svårtillämpade och vägledande praxis för hur de ska tolkas saknas.  Då standardavtalen inte ger ett tydligt svar på om, när eller hur en prisjustering ska ske är det många aktörer som väljer att hantera och balansera risken utifrån pågående prisökningar genom att avtala om indexreglering, tex. genom användande av Entreprenadindex. 

Indexreglering innebär att parterna använder ett index, ett slags jämförelsetal, för att beräkna en kostnadsförändring mellan två tidpunkter. Råd om hur man bör resonera vid utformandet av en indexreglering efterfrågas allt oftare, av såväl beställare som entreprenörer.

Varför index?

Genom indexreglering kan parterna i ett entreprenadavtal justera kontraktssumman eller andra avtalade priser mot förändringar i ett avtalat index. Indexregleringen syftar till att bibehålla den affär som parterna ingått vid kontraktstecknandet trots att förutsättningarna har ändrats. Med det menas att ingen av parterna ska vinna på en indexreglering men ingen ska heller förlora på att tillämpa prissättningsmodellen. Tillämpning av index är ingen garanti för att entreprenören får täckning för hela sin ökade kostnad, men bör i normalfallet vara både arbetsbesparande och tvistehämmande vilket gynnar båda parter. 

Entreprenadindex

Entreprenadindex är ett av flera index som kan tillämpas vid kostnadsreglering i bygg- och anläggningsentreprenader. Indexet innehåller ett stort antal indexserier (littera) som även delas in i huvud-, under- och basgrupper. För att skapa en indexreglering som nära följer kostnadsändringarna bör man överväga att dela upp kontraktssumman på olika huvud-, under- eller basgrupper så att regleringen i så stor utsträckning som möjligt återger vilken typ av entreprenad det är fråga om. 

Vid tillämpningen jämförs varje huvud- eller undergrupps basmånads (anbudsmånads) indextal med indextalet i den månaden som arbetet utförs. Regleringen sker månadsvis och hänsyn kan tas till eventuella förseningar, med undantag för försening som uppstår mellan anbudsgivning och byggstart som parterna får reglera särskilt. Vid osäkerhet kring beräkningen kan parterna med fördel använda sig av tillämpningsföreskrifterna för Entreprenadindex.

Entreprenadindex beskrivs ofta som ett opartiskt och objektivt verktyg eftersom indextalen fastställs av SCB. Även om metoden för regleringen har tagits fram av representanter från både beställar- och entreprenörsidan (Kommittén för entreprenadindex, tillsatt av Byggandets Kontraktskommitté (BKK)) så sker SCB:s fastställande av indextalen i samråd med företrädare för entreprenörsidan (Byggföretagen och Installatörsföretagen). 

Objektiviteten har ifrågasatts med hänsyn till att indextalen fastställs utifrån inhämtade prisuppgifter från leverantörer och ledande företag inom branschen i stället för transaktionsdata. I en rapport från Konkurrensverket fastslås exempelvis att verket inte kunnat bedöma om Entreprenadindex motsvarar den verkliga kostnadsutvecklingen för byggmaterial. Verket framhöll även att prisuppgifter som inhämtas från marknadens aktörer kan ifrågasättas eftersom aktörerna skulle kunna agera i egen sak och rapportera en högre prisuppgift till SCB för att själva kunna begära ett högre pris för sina varor vid förhandlingsbordet. Konkurrensverket rekommenderar därför för närvarande att bredare index tillämpas.

Om de risker som Konkurrensverket identifierat är verkliga sådana är i dagsläget okänt och Entreprenadindex har fått ett brett genomslag i byggbranschen. Bland annat Trafikverket, en av Sveriges största och därmed en ledande beställare av entreprenader, använder sig i stor utsträckning av Entreprenadindex, (se exempelvis Information till Trafikverkets leverantörer om hantering av kostnadsökningar eller Kostnadsreglering i kontrakt).

Alternativ till Entreprenadindex

Byggbranschens parter kan dock välja att indexreglera priser utifrån andra index, exempelvis Byggkostnadsindex för byggnader (BKI) eller Konsumentprisindex. Byggkostnadsindex för byggnader (BKI) mäter förändringen av entreprenörens kostnad respektive byggherrekostnaden för produktionsfaktorer i bostadsbyggande såsom material, löner, maskiner, transporter m.m. medan 

Konsumentprisindex (KPI) mäter de priser som konsumenter faktiskt betalar på den inhemska marknaden och anger ett genomsnitt baserat på ett antal representantprodukter vars prisuppgifter inhämtats direkt eller indirekt från butiker i Sverige.  

Vår uppfattning är att vare sig BKI och KPI ger en rättvisande bild av hur priserna på byggmaterial utvecklar sig och att de därför som huvudregel är mindre lämpade för reglering i ett entreprenadavtal. 

Avtalsfrihet råder dock varför andra avtalslösningar för att ändra avtalat pris på grund av kostnadsökningar också är möjliga. Reservationer i anbud till privata beställare kan t.ex. göras för att priset ska omförhandlas eller justeras om kostnaden för ett visst material ändras på ett visst överenskommet sätt. Även blandformer mellan fast pris och löpande räkning förekommer.

Uppdatering: SCB fattar inriktningsbeslut kring Entreprenadindex

Den 8 oktober 2022 fattade SCB ett inriktningsbeslut innebärande att myndigheten har för avsikt att avveckla sina indexuppdrag, omfattande Entreprenadindex. Beslut om avveckling väntas i slutet av 2022 och SCB kommer i samband med ett eventuellt beslut att lämna information om en avvecklingsplan. 

SCB kommer under alla förhållanden att tillhandahålla Entreprenadindex under hela 2023. Vad som händer därefter är ännu inte klarlagt och det återstår att se om SCB kommer att fatta ett slutligt beslut om avveckling, om Entreprenadindex därefter kommer att fastställas via en ny leverantör och om detta påverkar tillämpligheten av och byggbranschens inställning till Entreprenadindex.

Inom byggbranschen finns ett stort intresse för att hitta gemensamma lösningar för att hantera pågående prisändringar. Har du frågor kring utformandet av en indexreglering eller andra frågor om entreprenadrätt – hör av dig till oss!