Vid FN:s toppmöte under hösten 2015 antog världens länder Agenda 2030 och 17 nya globala mål för hållbar utveckling. Målen och deras delmål omfattar flera dimensioner av hållbar utveckling i form av ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Offentlig upphandling och hållbara offentliga affärer kan bidra till uppfyllelse av flera av de globala målen. Ett av delmålen, 12.7, handlar om att främja hållbara metoder för offentlig upphandling.
Genom offentlig upphandling är det möjligt att minska miljöpåverkan, främja innovation och social hållbarhet, sänka kostnader och inte minst skapa ökad medvetenhet kring miljö- och hållbarhetsfrågor. Upphandlande myndigheter kan t.ex. ställa krav gällande val av material, energiprestanda och utsläpp för att på så sätt bidra till en hållbar utveckling. Ett sätt att identifiera vilka krav och villkor som kan ställas är att myndigheten i sin behovs- och marknadsanalys utreder vilka hållbarhetsrisker som finns i en viss bransch och på vilket sätt upphandlingen kan minimera dessa risker. Nedan följer några exempel på hållbarhetsaspekter som kan beaktas vid upphandling.
- Vid upphandling av IT-produkter och möbler kan det vara relevant att ställa krav på att produkterna ska återvinnas eller återbrukas.
- Vid upphandling av konsulttjänster kan det vara relevant att ställa krav på att resor ska minimeras och ske på ett hållbart sätt.
- Vid upphandling av byggentreprenader kan det vara relevant att ställa krav på att det ska finnas miljömässigt kunnande hos ansvarig personal samt att de material som används och de arbete som ska utföras ska bidra till så låga utsläpp som möjligt.
Vidare kan upphandlande myndigheter ställa villkor för fullgörande av kontrakt som innebär att leverantörer ska utföra exempelvis vissa sociala tjänster under de upphandlade kontraktet.
Fram till idag har hållbarhet vid offentlig upphandling i princip varit frivilligt för den upphandlande myndigheten. Av 4 kap. 3 § LOU framgår det idag att en upphandlande myndighet endast bör beakta bl.a. miljöhänsyn. I utredningen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling (Ds 2021:31) föreslås emellertid att det ska införas en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta klimatet, miljö, människors hälsa och djuromsorg vid upphandling. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Om förslagen blir verklighet kommer hållbarhetsaspekter att bli ännu viktigare än vad de är idag och bolag har således mycket att vinna på att utveckla hållbara, långsiktiga och strategiska affärsmodeller. Något som redan är väldigt vanligt förekommande i upphandlingar är krav på kvalitets- och miljöledningssystem. Att säkerställa att verksamheten t.ex. är certifierad enligt ISO eller något likvärdigt certifieringsorgan är därför en åtgärd som många bolag skulle vinna på att vidta redan idag. Vidare finns det ett antal förslag inom EU på strängare regler avseende vissa produkter m.m. kring miljö.
Det är inte endast riksdagen och EU som reglerar hållbarhetsområdet utan även regeringen och myndigheter kan besluta om olika förordningar, föreskrifter och allmänna råd inom området. Detta gör området viktigt även på mikronivå.
Moll Wendén håller sig löpande uppdaterad i dessa frågor och hjälper er gärna att anpassa er verksamhet inför framtidens allt högre krav på hållbara offentliga affärer.
Om man vill främja hållbarhet och hållbar utveckling är offentlig upphandling ett mycket bra smörgåsbord. Har du frågor får du gärna kontakta advokat och delägare Catharina Piper, som för tillfället skriver en bok om hållbar offentlig upphandling som sannolikt kommer att ges ut under år 2023.
