Högsta domstolen (HD) har meddelat prövningstillstånd i frågan om försäljning på internet av alkoholdrycker med leverans från Danmark till konsumenter i Sverige står i strid med det svenska alkoholmonopolet. Eftersom Patent- och Marknadsdomstolen och Patent- och Marknadsöverdomstolen i sina avgöranden kom fram till skilda slutsatser, och mot bakgrund av att ett flertal bolag bedriver sådan försäljning i Sverige, får det anses vara av vikt att HD klargör rättsläget.
Sedan år 2007 har det genom det s.k. Rosengrenmålet varit tillåtet för privatpersoner att genom privatimport föra in alkoholdrycker från ett annat EU-land till Sverige under förutsättning att alkoholen är avsedd för personligt bruk.
HD beslutade i december 2022 att meddela prövningstillstånd i frågan om försäljning av alkoholdrycker på internet, som levereras från Danmark till konsumenter i Sverige, utgör detaljhandel i strid med det svenska alkoholmonopolet. Parterna i målet är Systembolaget å ena sidan, och två bolag som ingår i samma koncern, ett danskt dotterbolag samt ett svenskt moderbolag, å andra sidan.
Prövningen av frågan är angelägen eftersom det har blivit alltmer populärt med privatimport av alkoholdrycker via internet till konsumenter i Sverige samt att det finns en rad olika bolag som tillhandahåller tjänsten. Systembolaget driver ytterligare en liknande talan mot ett sådant bolag, där målet tills vidare har vilandeförklarats av Patent- och marknadsöverdomstolen i väntan på prövningen av detta mål i HD.
Rättsliga utgångspunkter i alkohollagen och e-handelslagen
En given rättslig utgångspunkt är att det enligt alkohollagen (2010:1622) endast ska finnas ett bolag för detaljhandel med alkoholdrycker, nämligen Systembolaget. Inga andra bolag får bedriva handel med alkoholdrycker i Sverige.
I det här fallet blir dock även e-handelslagen[1] aktuell, i vilken e-handelsdirektivet[2] har genomförts. Direktivets syfte var att undanröja vissa rättsliga hinder som ansågs hämma utvecklingen av e-handeln samt säkerställa fri rörlighet för bl.a. sådana tjänster inom EES. E-handelslagen är dock även tillämplig när tjänster tillhandahålls till stater utom EES, vilket ger den ett bredare tillämpningsområde än direktivet.
I lagen och direktivet stadgas den s.k. ursprungslandsprincipen. Denna princip ska enligt praxis från HD tolkas så att det är lagen i det land där den som tillhandahåller tjänsten är etablerad som ska tillämpas på tjänsterna. Detta gäller även i de fall som tjänsterna helt eller delvis riktar in sig mot mottagare i någon annan stat inom EES. Var en tjänsteleverantör är etablerad enligt e-handelslagen bedöms utifrån var näringsverksamheten utövas.
Enligt direktivet kan dock en medlemsstat i vissa fall ändå vidta åtgärder mot en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat men som helt eller till största delen riktar sin verksamhet mot den första medlemsstatens territorium. Detta gäller under förutsättning att etableringsorten har valts i syfte att kringgå den lagstiftning som annars hade gällt för tjänsteleverantören om denna hade haft etablering i den första medlemsstaten.
Patent- och marknadsdomstolen meddelar vitesförbud
Patent- och marknadsdomstolen fann mot bakgrund av hur e-handelsverksamheten är organiserad att det danska dotterbolaget är etablerat i Sverige. Detta med anledning av att marknadsföringen och tillhandahållandet av verksamheten i princip uteslutande har riktat sig mot konsumenter i Sverige och att en förutsättning för att kunna beställa alkohol har varit att konsumenten har en adress i Sverige. Vidare har det danska dotterbolagets huvudsakliga arbetsstyrka bestått av personer som även är verksamma inom det svenska moderbolaget. Därtill är det dotterbolaget som via svensk kundtjänst hanterat ångerrätt, reklamationer och kontakt med kunderna.
Domstolen fann att det inte var tillräckligt att dotterbolaget är registrerat i Danmark och att dess lagerhållning sker i Danmark för att etableringsorten ska anses vara där. Mot denna bakgrund saknades det förutsättning att tillämpa ursprungslandsprincipen avseende dotterbolagets tillhandahållande av tjänster och svensk rätt skulle tillämpas på bolagets marknadsföring utan hinder av vad dansk rätt föreskriver.
Gällande dotterbolagets marknadsföring fann Patent- och marknadsdomstolen att försäljningen på bolagets webbplats utgjorde marknadsföring och att marknadsföringen var otillbörlig eftersom den bl.a. ger intryck av att bolagets försäljning är laglig enligt alkohollagen.
Mot denna bakgrund behövde domstolen även pröva om alkohollagen är förenlig med EU-rätten. Vid prövningen mot artikel 37 i EUF-fördraget fann Patent- och marknadsdomstolen att alkohollagen inte strider mot EU-rätten och hänvisade till tidigare praxis från EU-domstolen.
Slutligen meddelade domstolen vitesförbud mot både det danska dotterbolaget och det svenska moderbolaget eftersom domstolen ansåg att det inte finns en klar skiljelinje mellan respektive bolag. Detta innebar att marknadsföringen av verksamheten förbjöds, vilket i praktiken medför ett förbud för bolagen att bedriva försäljning av alkoholdrycker i Sverige. Vitet bestämdes till en miljon kronor.
Patent- och marknadsöverdomstolen ogillar Systembolagets talan
Patent- och marknadsöverdomstolen kom i stället till motsatt slutsats och fann att bolagen inte använt otillbörlig marknadsföring genom att ha marknadsfört alkoholdrycker för försäljning till konsumenter i Sverige.
Inledningsvis konstaterade domstolen att det tydligt framgår av köpevillkoren och orderbekräftelser att det är det danska dotterbolaget som ansvarar för webbplatsen och att det är med dotterbolaget som kunderna ingår köpeavtalet. Domstolen fann att det inte visats annat än att det varit just dotterbolaget som varit den part som ingått avtal med kunderna.
Vidare fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det var utrett att dotterbolaget sedan bolagets start har varit registrerat och haft sitt säte i Danmark. Därtill har bolaget haft sitt varulager för alkoholdrycker och åtminstone en anställd i Danmark. Redan dessa omständigheter ansåg Patent- och marknadsöverdomstolen gav tillräckligt stöd för att dotterbolaget är etablerat i Danmark. Enligt domstolen förelåg inte omständigheter som visade att dotterbolaget även är etablerat i Sverige. Inte heller ansåg domstolen att det fanns utredning som visade att dotterbolaget är ett skal och att bolagets verksamhet egentligen sköts av det svenska moderbolaget.
Patent- och marknadsöverdomstolen fann att det inte var visat att dotterbolagets etablering i Danmark utgjort ett otillbörligt kringgående av svensk lagstiftning som är att bedöma som ett missbruk. Detta mot bakgrund av bl.a. att EU-domstolen slagit fast att det inte utgör missbruk av unionsrätten att bilda ett bolag i en viss medlemsstat i syfte att omfattas av en gynnsammare lagstiftning.
Genom e-handelslagens bestämmelser fann Patent- och marknadsöverdomstolen att bolaget har rätt att, utan hinder av svenska regler, tillhandahålla tjänsten till mottagare i Sverige. Alkohollagens bestämmelser får alltså inte begränsa dotterbolagets fria rörlighet och försäljningen ska därmed tillåtas.
Avslutningsvis framhöll domstolen att bestämmelserna om detaljhandel i alkohollagen inte omfattar försäljning utomlands till konsument i Sverige. Domstolen ansåg att det inte förelåg några omständigheter som visade att dotterbolaget bedrivit olaglig detaljhandel i Sverige, såsom genom exempelvis den omständigheten att leverans av alkoholdryckerna varit inkluderat vid försäljningen.
Sammanfattningsvis fann Patent- och marknadsöverdomstolen att bolagen inte använt otillbörlig marknadsföring genom att ha marknadsfört alkoholdrycker för försäljning till konsumenter i Sverige och ogillade därför Systembolagets talan i den delen.
Högsta domstolen planerar att ta upp målet i april
Som beskrivits ovan har första instans och andra instans kommit till skilda slutsatser vid prövningen av målet. Även om Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande gäller tills vidare kan det konstateras att rättsläget kommer vara oklart tills HD har meddelat dom. Att Patent- och marknadsöverdomstolen öppnade upp för ett överklagande att prövas av HD visar på frågornas betydelse, inte minst för parterna i målet, men även för andra kommersiella aktörer och privatpersoner. Enligt den tidsplan som HD har gjort upp planeras föredragning alternativt huvudförhandling att hållas i slutet på april 2023.
[1] Lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.
[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden.
