>

30 maj 2022 · Artikel

Agera på kort och lång sikt vid angrepp på företagshemligheter

Kunder och anställda lämnar samtidigt som ni misstänker en läcka av företagshemligheter. Vad kan ni som organisation göra för att förhindra skadorna? 

Företagshemligheter och annan viktig information är en viktig resurs för organisationer idag. För att någonting ska räknas som en företagshemlighet i lagens mening behöver informationen handla om affärs- eller driftförhållande som hålls hemliga och som innebär skada för företaget om informationen avslöjas eller blir tillgänglig för externa partner. 

Ett angrepp på företagshemligheter kan vara kostsamt och i värsta fall leda till att man får lägga ner den egna verksamheten. Det kan därför vara avgörande hur man agerar vid misstanke om ett angrepp eller en läcka. 

Att skydda sig vid läcka – agera på kort och lång sikt

När företaget märker att dess företagshemligheter angripits, är situationen oftast redan ett faktum. Kunder lämnar, anställda säger upp sig – och kvar står bolaget med sina fasta kostnader. Ett första steg är att skapa sig en överblick av situationen. 

Med hjälp av it-forensisk expertis finns det möjlighet att kartlägga nuvarande och tidigare anställdas förehavanden, till exempel mejlkonversationer, dokumenthantering, inkopplade USB-minnen och om datorn kopplats upp mot externa servrar. Överblicken gör det möjligt att bedöma hur omfattande intrånget och läckaget är, samt vad som ska prioriteras under bevisinsamlingen. En erfaren rådgivare kan också se vilka frågor som kan blir senare problem, eller vilka delar av bevisinsamlingen som bör hanteras särskilt aktsamt. 

Ansök om intrångsundersökning

Om företagshemligheten även utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk, kan bolaget med stöd av upphovsrättslagen ansöka om en så kallad intrångsundersökning. Intrångsundersökning motsvaras av husrannsakan eller en gryningsräd och fungerar som en civilrättslig bevissäkringsåtgärd. Syftet med intrångsundersökningen är att tillvarata den sökandes upphovsrätt och förhindra att denna utnyttjas. Det är tingsrätten som på ansökan från rättighetsinnehavaren beslutar om intrångsundersökning ska ske. Det är sedan Kronofogden som verkställer beslutet.

För att tingsrättens ska fatta beslut om intrångsundersökning, måste sökanden bevisa att det skäligen antas att motparten har gjort intrång i en upphovsrätt som tillkommer sökanden. De eftersökta handlingarna ska också antas ha betydelse för utredningen om intrånget. Dessutom ska skälen för intrångsundersökningen uppväga den olägenhet som åtgärden innebär för motparten, det vill säga att det ska göras en proportionalitetsbedömning. Sökanden ska slutligen ställa säkerhet motpartens potentiella skada, oftast i form av en bankgaranti.

Minska angreppets skadeverkningar

Nästa fas handlar om att minska angreppets skadeverkningar. Även om det finns möjlighet att kräva avtalsvite eller skadestånd av angriparen, hjälper det inte bolaget här och nu. Varken skadestånd eller avtalsvite betalas frivilligt, varvid det oftast är nödvändigt att inleda en rättsprocess som kan ta flera månader eller år i anspråk. Om bolagets ekonomi förblöder inom månader, spelar det ingen roll att man har garanterade skadestånd inom ett par år. 

Högsta prioritet måste i stället vara att ”stoppa blödningen”, det vill säga att på kort sikt hindra angriparen från att fortsätta att missbruka företagshemligheterna i sin verksamhet. Detta kan göras genom ett interimistiskt vitesförbud.

Den som har angripit en företagshemlighet kan av tingsrätten vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten. Ett förbudsyrkande bör framställas interimistiskt, det vill säga att förbudet bör gälla till dess att domstolen fattat ett slutgiltigt beslut. Sökanden ska då visa att det finns sannolika skäl för att företagshemligheter har angripits och det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta angreppet förringar värdet av företagshemligheten. Motsvarande möjlighet för upphovsrättsligt skyddade verk finns i upphovsrättslagen. 

Att hantera stöld av företagshemligheter handlar om att arbeta på både kort och lång sikt samtidigt. På kort sikt handlar åtgärderna om bevisinhämtning och intermistiska vitesförbud. På lång sikt syftar åtgärderna på kostnadstäckning i form av skadeståndskrav.