>

Relaterade personer

Elisabeth André

Zara Hellmark

Relaterade verksamhetsområden

Entreprenadrätt

31 maj 2022 · Artikel

AB 04/ABT 06 kap 6 § 3 och prishöjning – när kan avtalat pris justeras?

Den senaste tiden har priserna på byggmaterial stigit kraftigt. Byggföretagen har i ett medlemsutskick (”Ändring av avtalat pris till följd av ökade kostnader för material”) angett att prishöjningen i vissa fall uppgår till 65 procent. Ökade oljepriser, råvarubrist, minskad export och logistiska problem till följd av covid-19 anges som möjliga förklaringar. För många byggföretag innebär prishöjningarna stora kostnadsökningar som kan äventyra lönsamheten i pågående projekt.

Frågan många entreprenörer ställer sig är om kostnadsökningarna i projekten kan föras vidare till beställaren genom en prishöjning, eller om avtalade á-priser eller fasta priser fortsatt gäller.

Utgångspunkten är att avtalat pris ska hållas

Utgångspunkten är den allmänna avtalsrättsliga principen om att avtalat pris ska hållas. Byggbranschens standardavtal för entreprenader AB 04/ABT 06 innehåller dock en regel i kap. 6 § 3 som möjliggör prisändring i vissa undantagssituationer. En i allt väsentligt motsvarande bestämmelse om prisförändring finns även för köp av byggvaror i ABM 07 punkt 28. 

Bestämmelserna om prisförändring är utformade som ett skydd för entreprenören vid väsentliga förändringar som påverkar kostnaderna i entreprenaden, vilket kan vara händelser av slaget ”force majeure”, det vill säga händelser utom parternas kontroll. En ändring kan dock innebära att kostnaden såväl ökar som minskar varför bestämmelsen kan åberopas av både beställare och entreprenör. 

När uppstår en rätt till ändrat pris?

En part har enligt AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3 rätt att kräva ett ändrat pris vid kostnadsändring som sker på grund av 

1. myndighets åtgärd (tex. beslut om ransonering eller restriktioner), 

2. krig eller annat krisförhållande med liknande effekt (tex. coronapandemin) och avser förnödenhet (dvs. material eller vara) eller tjänst som är nödvändig för entreprenaden, eller 

3. onormala prisförändringar avseende material som ingår i entreprenaden. 

Vid ökade materialkostnader kan i teorin samtliga tre punkter ovan åberopas till stöd för en prishöjning. Det får dock understrykas att den part som begär prisändring måste kunna bevisa att det finns ett orsakssamband mellan kostnadsändringen och den grund som görs gällande. 

En entreprenör som åberopar coronapandemin som ”annat krisförhållande med liknande effekt” (punkten 2 ovan) måste därmed kunna visa på ett orsakssamband mellan pandemin och den ökade materialkostnaden. Då det i dagsläget tycks vara många samspelande, och delvis okända, faktorer som på-verkar materialpriserna kan det innebära ett problem för den som vill åstadkomma prisändring. Vid åberopande av den tredje punkten, onormala prisförändringar avseende material, spelar dock orsaken till prisförändringen mindre roll, avgörande är i stället avvikelsen från det normala.

När det är fråga om en allmän prisökning på marknaden av ett visst material torde det således vara mest fördelaktigt att åberopa den tredje punkten (onormala prisförändringar avseende material), medan punkterna 1 (myndighets åtgärd) eller 2 (krig eller annat krisförhållande) kan tillämpas när det finns en tydlig orsak till prisökningen och särskilt när de tillkommande kostnaderna är av sådan art att de inte är en del av en allmän prisökning utan kostnader som uppstår för den enskilda entreprenaden.

En prisändring förutsätter även att kostnadsökningen varit oförutsebar och väsentligt har påverkat hela kostnaden för entreprenaden, se mer om detta nedan.

Bestämmelsen om prisförändring förutsätter även att kostnadsökningen varit oförutsebar och väsentligt har påverkat hela kostnaden för entreprenaden. Enligt ABM 07 är det dock tillräckligt att kostnadsändringen väsentligen påverkar hela kostnaden för varan i stället för hela kostnaden för entreprenaden. Väsentlighetskriteriet är därför troligen lättare att uppnå med tillämpning av ABM 07 jämfört med AB 04/ABT 06. 

Oförutsebara kostnadsändringar och väsentlighetskriteriet 

Det framgår inte direkt av bestämmelserna om prisändring i AB 04, ABT 06 och ABM 07 vad som är en ”väsentlig” påverkan på kostnaden eller när en kostnadsändring kan anses ”oförutsebar”. 

Det finns inte heller någon omfattande rättspraxis som anger när kriterierna är uppfyllda. Frågorna har dock behandlats i ett rättsfall från 1978. I rättsfallet bedömer Hovrätten över Skåne och Blekinge ett krav på prisändring med åberopande av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföreningens Reservation 2/71, en reservation mot prishöjningar vilken sedermera infördes i AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 3.

Enligt Hovrätten ska beräkningen av kostnadsändringen ske med jämförelse mellan beräknad inköpskostnad vid anbud med verklig kostnad vid materialets införande i entreprenaden, varefter väsentlighetsbedömningen ska göras med avdrag för förutsebara prishöjningar. I målet ansågs en kostnadsökning, som efter avdrag för förutsebar prishöjning, uppgick till 4,8 % av kontraktssumman utgöra en väsentlig kostnadsförändring (se dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge av den 17 april 1978 i mål T 188/76). 

Byggföretagen anger i sin skrivelse att kostnadsökningar överstigande 3 % av kontraktssumman är ett riktmärke för väsentlighetskriteriet i alla fall utom då ABM 07 tillämpas, detta på grund av skillnader i vinstmarginal mellan leverans- och entreprenadavtal. Byggföretagens riktmärke baseras dock inte endast på vinstmarginalerna i branschen utan även på dåvarande Riksrevisionsverkets anvisningar från 1970-talet varför riktmärket ur ett nutida perspektiv kan vara obsolet och dåligt anpassat för dagens entreprenader. Riktmärket utgör inte en del av standardavtalen och det är oklart om det numera, med hänsyn till den tid som förflutit och entreprenadmarknadens förändringar, ens kan anses utgöra bransch-praxis. 

Föreningen Byggherrarna har vidare i ett PM, ”Vägledning om ändring av avtalat pris till följd av ökade materialkostnader”, daterad den 6 maj 2021, uttalat att riktmärket om 3 % inte kan anses vägledande mot bakgrund av de omfattande förändringar som skett i det svenska samhället och näringslivet sedan anvisningen skrevs. Enligt Byggherrarna bör beställare och entreprenör tillsammans analysera entreprenörens kalkyler och antaganden kring risker och vinster i ett projekt för att komma fram till en skälig bedömning av om prisändring enligt bestämmelsen ska ske. 

Väsentlighetsbedömningen utgår från hela entreprenadens kostnad. Utöver den procentsats om 4,8 % som angetts i äldre praxis saknas dock fortfarande vägledning avseende när en prisändring ska anses väsentlig. Som framgår ovan råder det även olika meningar om väsentlighetsbedömningen ska ske utifrån branschens förutsättningar som helhet eller om det är det enskilda projektets ekonomi som är avgörande för vad som ska anses vara väsentligt. En gemensam uppfattning tycks dock vara att väsentlighetskravet inte ska sättas så högt att entreprenören går utan vinst på projektet. Rättsläget får mot denna bakgrund anses oklart. 

Att kostnadsändringen är oförutsebar innebär vidare att entreprenören vid avgivandet av anbudet inte har haft anledning att kalkylera med kostnaden. Kraftiga och onormala prisförändringar kan, enligt rätts-fallet ovan, i sig medföra att en kostnadsändring anses oförutsebar. Några mer direkta anvisningar om hur en förutsebar prishöjning ska beräknas framgår dock inte av domen då Hovrätten slutligen – utifrån vad som kan anses skäligt – uppskattar vilken prisändring som entreprenören borde ha kunnat förutse. 

Aktuella kostnadsökningar på grund av valutaförändringar, ökade råvarupriser, ökade transportkostnader, råvarubrist och coronapandemin kan vara oförutsebara men det bör understrykas att vad som är oförutsebart snabbt kan ändras och att rörliga priser till viss mån kan anses förutsebara om förändringarna är kända vid tidpunkten för avtalets ingående.

Ovan beskrivna osäkerhetsfaktorer innebär att den rätt till prisändring som bestämmelserna föreskriver är svåröverskådlig varför samtliga parter kan gynnas av att avtalsvis reglera rätten till ändrat pris. 

Föreligger någon underrättelseplikt?

Bestämmelserna om prisförändring innehåller ingen underrättelseskyldighet. Av andra regler i standardavtalen framgår dock att parterna har en skyldighet att skyndsamt meddela motparten om betydelsefulla förändringar. I svensk rätt gäller även en allmän lojalitetsplikt för part i kontrakts-förhållanden som föreskriver en omsorg om motparten, varför en underrättelseplikt torde föreligga även när man vill påkalla prisförändring.

Osäkerhetsfaktorerna kan föranleda avtalsreglering

Sammanfattningsvis kan en prisjustering bli aktuell i pågående projekt som påverkas av de ökade priserna på byggmaterial. Tillämpningen innefattar dock flera osäkerhetsmoment. Entreprenören får ett svårt läge eftersom denne både ska visa att en kostnadsökning har skett och att det finns ett orsakssamband mellan exempelvis pandemin och kostnadsökningen. Därtill kommer att bestämmelsen om prisförändring dessutom är av force majeure-karaktär och bara är tänkt att användas i undantagsfall. För entreprenören innebär lättnaden i väsentlighetskravet i ABM 07 olyckligtvis även att en leverantör kan ha rätt till prisjustering även om entreprenören inte har en motsvarande rätt i förhållande till sin beställare. 

I pågående entreprenader bör entreprenören därför alltid skyndsamt underrätta beställaren om eventuella prisförändringar för att säkerställa att en kostnadsökning kan göras gällande. I kommande projekt kan en reglering om rätt till prisförändring i avtalet skapa förutsebarhet för båda parter och minska risken för att tvist uppkommer. 


Den här texten ska inte ses som juridisk rådgivning, utan har upprättats i informationssyfte.